Aftonbladet – 7 april 1863, sida 3

FINLAND. Kejsaren har, med anledning af de uta rektorn vid Helgsingfors universitet kanslirådet A. E. Arppe ådagalagda utmärkta förijenster under den tid sagde rektorsem: bete varit horom anförtrodt, förlänat Arppe samt hans barn och efterkommande finsk! adelsskap. Helsingfors Tidningar, som redan förut haft rykten om en stundande senatorsutnäm. ning att omförmäla, berättar nu, att kejserliga senatens ekonomidepartement blifvit för stärkt med en ny senator. Utnämningen är ännu ej officielt tillkännagifven, och Hel. singfors Tidningar namngitver ej heller den nyutnämnde, men att döma efter tidningens nägot dunkla yttranden torde den nye senatorn vara ingen annan än professor Snell. man. Omlandidagskomiternas verksamhet skrifver nyssnämnda tidnng, att de giort undan sitt värf flinkare än man i allmänhet ansåg sig ha rätt att vänta. Bevillningsoch bränvinskomitåerna afsluta sina arbeten innan påsk, kommunalkomitån lär också vara i det närmaste färdig, och till och med civiloch kriminallagskomitgerna torde inom några veckor komma att lemna ifrån sig sina förslag. Tidningen hoppas derföre, att landtdagens sammanträdande icke skall kunna fördröjas längre än till instundande höst. DANMARK. Riksrådet skall sammankallas till urtima möte den 22 April. Olika äsigter ha varit rådande avgående lämpligheten af denna åtgärd, och rykte har varit sepridt att i anledning häraf någon del af ministeren skulle afgå, men någon afskedsansökan har icke blifvit ingifven efter konseljen, och således lära ministrarne slutligen kommit öfverens. I Aarhuus skulle i dag ett möte ega rum för att öfverlägga om Casinomötets resolutoner. Skalden Andersen är återkommen till Köpeohamn från en långvarig resa. TYSKLAND. Preussen. Polska frågan har åter varit å bane iaom representantkarimaren. Man affordrade åter hr Bismarck förklaringar rörande kovoventionen; Libelt, v. Rönne, Waldeck, v. Sybel och Virchow gisstlade både denna och dess upphofsman samt påpekade den ömkliga roll br v. Bismarck 1 konventionsfrågan spelat, då han, i stället för att i tid följa folkrepresentationens råd, nu måst foga sig efter Eovglands och Frankrikes hotande varningar. Hr v. Bismarck gaf endast undvikande svar; biott i ett var han positiv: han yttrade nemligen, på ett för utlandets regeringar föga smickrande sätt, att alla upplysningar, de må hemtas ur främmande noter eller främmande ministrars utsago eller hvarifrån som helst, äro osanna, om de motsäga lans (hr v. Bismarcks) försäkringar. Då prof. v. Sybel tyckte sig finna mycken osäkerhet i hr minis erpresidentens hållning, sverade denne, att det kom af — ett fyra dagars illamående. På kongl. teatern i Berlin har en po!itisk demonstration egt rum i konungens, kronpprinsens och kronprinsessans närvaro, vid uppförandet af Hackländers pjes XDen hemliga agentenX. I den scen, då den unge fursten uppmanar sin moder att afskeda sina ministrar, emedan folket är emot dem, reste sig hela publiken till en stormarde applåd, som för ett par minuter atbröt re presentationen. POLEN. Om det mycket omtalade krigsrådet i Welce inhemtar man genom Corresp. genrale följande närmare upplysningar: Langlewicz förklarade för de församlade officerarne, att ryssarnes öfverlägsna stridskrafter, höns eget folks utmattning och den ögonskenliga faran af hela kårens fullkomliga tillintetgörelse gjorde det nödvändigt att krigsrådet teslöt hvad som borde göras i detta kritiska ögonblick. Jezioranski och Waligorski svarade öfverensstämmande, at hela kårens tillintetgörelse icke till den grad sxulle skada resningen som diktatorns död eller tillfångatagande; att diktatorn redan. för sitt embetes skull icke borde ständigt uppehålla sig vid en kär. Han borde der-. före öiverlemna befälet öfver denna truppstyrka åt någon annan, ensam allägsna sig eller åtminstone uppsöka en ort, hverifrån hen med säkerhet kunde leda hela resrtingen. Alla endra officerare i steben voro af samma mening. Kadast Viatowski anmärkte, att det vore lämpligt att återgå till guerillakriget, hvilket man egentligen aldrig borde ha frångått, samt föreslog kärens delning i fyra afdelnipgear. Bertkowski hade hitulls iakttagit tystnad, men uppträdde nu mot hela staben, hvars mening diktatora tycktes biträda, med den åsigten, att dikta. torns aflägsnande vore den största olycka, det farligaste missgrepp: hans aftesa skulle gifva kårens redan så starkt skakade organism åvdsstöten och först rätt befrämja de började intrigerna, hvarjemta förtroendet i hela landet ekolle sudbas om kåren, tilij hvilken man salt stora förhoppningar, skulle delas; kåren vore redan så organiserad, at den utgjorde likasom en kärna för enregu-; lier armg, meon deremot ej längre vore väl anvärdbar till guerillakrig; han röstade derföre emot diktutorn3 aflägsnande. Detta: votum mottogs ar krigsrådet nästan med harm. Man sökte förmå Bentkowski att frånoå dia wentng, men har stod fast vid hvad ban yttrat och förklarade dessutom utt så väl ären som klokhetenr fordrade att man i nödfall sloga till sista man. Bentkowski siod ensam med sin mening i hela krigsrådet. Diktatorn hend!ade således efter rådplägningens elut i enlighet med sin stabs sigt, Giiade kåren i två delar,lemnade hefälet åt Smiechowski och Czachowski, och