Article Image
mar, ej för våt, samt en långvarig varm höst, j utan mycket regn, ty det är på senhösten som sockerämnet utvecklas mest. Väl kan hvitbetan mera allmänt odlas på hvilken god jord som helst, då den skall användas till kreatursfoder, men icke så för ving, som fordrar att jorden icke skall v på de salter, hvilka, om de finnas uti hvitbetans aft, skola blifva hinderliga för sockrets kristallisation. Deraf förklaras hvarföre kvitsbetssockerfabrikationen i andra länder blifvit inskränkt till vi trakter, der naturen (klimat och jordmån) erbjuder den största garanti för framgången af denna industri. Vi äro lyckliga nog att kunna anvisa en lokal (stor jordvidd), hvarest man redan på et större antal försöksstationer i temlig stor skala odlat sockerhvitbetan under 5 års tid med förträffliga resultater, så väl i afseende på qvantiteten af skörd som sockerhalt, enligt af statens förste agrikulturkemist hr professor Alex, Mäller verkställda analyser. Dessa analyser bevisa att den ifrågavarande lokalen är för sockerodling lika fördelaktig, som de bästa kända hvitbetsfälten omkring Magdeburg och i Braunschweig, hvarest hvitbetssockerindustrien nått en hög grad af utveckling; oc på grund deraf kunna vi föreslå denna lokal till operationsfält, så mycket hellre, som högst betydliga arbeten der blifvit under sednare åren utförda, med bufvudsaklig hänsyn till hvitbetssockerfabriksanläggning, hvartill svårligen torde finnas en mera fördelaktig plats, då man tager i beräkning det egendomliga klirhatet, som synnerligen gynnar hvitbetans växt och sockerbildning, den ofan! iga jordviddens rikhaltighet, de lätta kommunikationsmedlen, samt den outtmliga tilgången på byggnadsmaterie och bränse. Vi ämna med allraförsta framträda inför publiken med inbjudning till aktieteckning på of van angifna grunder, nemligen aktievalör af 100 rdr; men då hela frågan nmande för den stora allmänheten, och då vi hört fiera verkligen förståndiga personer på allvar yttra tvifvel om möjligheten att i Sverge kunna genom jordens odling åstadkomma ett socker, lika godt som det bästa raffmad de varit vande använda vid sina kalaser, så hafva vi ansett nödigt iöratsinda nägra högst vigtiga upplysningar, grundade på officiella statistiska uppgifter och väl värda att noga begrundas, sedan vi omsider börjat tänka på nödvändigheten att med förenade krafter uppsöka och klokt använda våra ty värr af brist på företagsamhet alltförlänge slumrande resurser, hrvariband sockerämnet bör intaga enrespelitabel och oberoende plats. Vi säga oberoende, emedan den, såsom vi hoppas, småningom uppblomstrande hvitbetsockerfabrikationen icke skall behöfva skydd eller uppmuntran från statens sida, utan tvärtom i en framtid torde, sedan dena fås ostörd utceckla sin I aft och tilväxa, småningom kunnai sin mån bidraga till statsmaskinensgång. Vi ämna föreslå att detta bolag skall utöfva sin verksamhet med iakttagande af firsgtighet, men under stadigt f amåtsk idande. Den som vill för fort, stannar ofta på halfva vägen. Få industriföretag inom vårt land lära haft att stödja sig på så lysande framtidsutsigter som detta. -Om det klokt handhafves, skola vi se det sällsynta skådespelet af allmänt väl uti innerlig rening med stor vinst till individerna som i företaget hafva del. Den ädla svenska qvinnan, som af naturen är böjd för sparsamhet och icke ännu blifvit af en öfverhandtagande lyx förderfvad, skall säkert understödja vårt förslag alt genom användande f den kraft, hvilken förmår uträtta de största saker — samhälijheten — frigöra Yäderneslandet från en i hög grad betungande tribut till utlandet för ett ämne eller en vara, som af vanans makt blifvit för oss oumbirlig och är både uti moraliskt och sanitärt afseende önskvärd au ega inom hvarje hushåll ända ned tili torparestagan. Det gifves många tillfällen, då man åt sin närmaste omgifning vill bereda en angenäm öfverraskning eller eljest lemna prof af erkänsla eller belåtenhet, och huru bete vi oss då? Jo, vanligen derigenom, att man med mycket besvär, många omvägar och förfrågning ir veta att den person, åt hvilken julklappen cHer kadåen är ämnad, möjligen uti sitt redan öfverflödigt belamrade förmak skulle hafva plats för en af de värdelisa utländska grannlåtsariivar, för hvilka millioner utgå från vårt fattiga land, utan att ät oss bereda någon trefnad eller saknas ifall de icke funnes, elter ock k fverpje-l ser, som kosta mycket. äro öfverflödiga och, om man vilie sälja dem celler om de skulle behöfva realiseras, hafva förlorat 25 å 30 4 af värdet, utan att vara synbart brukade, Gå vi deremot till Frankrike, det land hvarifrån vi hemta så många moder, så finna vi väl icke massor af silfrerpjeser som sällan brukas, ej heller ofvannämnde öfrverflöd på tinnu sämre kram, men deremot visar oss gerna husmodren cller döttrarne sina portfö jer, då vi med dem blifvit närmare bekanta, och hvad tro ni väl dessa innehålla? Jo, pengar och mycket pengar, som kunna realiseras när de behaga, och emellerti medan de ligga i portföljen, afkasta ärl dessa penningerepresentanter en rätt va summa, hvilken äterigen nästa år lemnar goda alkastning. Vi finna nemligen till vår f: våning, att portföljens innehåll är aktier uti jernvägar, uti fabriker, uti grufvor m, m. samt statsobligationer på små valörer såväl som stora. Dessa fruars och mamsellers glädje, då de öfverräkna sin förmodade årsinkomst af portföljen, och samråda med sina vänner om den eller den fabrikens framtida förhoppning, för att derefter göra sig af med den ena och deremot köpa af den andra sortens aktier, är icke ringa. För krig och fred intressera de sig mycket, cmedan statspapperens värde deraf är beroende, liksom af freden inom landet. Då Napoleon III sökte sitt 500 millionslån för kriget i Italien, så tecknades hastigt 1500 millioner, och ni skulle hafva förvånats att se hvilken massa af qvinnor af olika klasser då trängdes för att komma fram med sina erbjudanden att köpa statsobligationer. Det land, hvars qvinliga befolkning på det ittet bidrager till kapitalernas förökande, skall med hvarje dag vinna mera styrka, och detta förklarar till en del huru det varit möjligt för kejsaren att under kostsamma krig, och utan att betunga nationen med höga skatter, använda busentals millioner francs på förskönande af Pa; ris, ej att tala om de kolossala arbeten som företagits uti provinserna. Medgifvom att ett exempei med sådana resulater är värdt följas! Ingen annan än den, som sjort sig hemmastadd i detalj med medlen til änders financiella framåtskridande, kan fattw vilken ofantlig kraft åstudlommes genom de små beparingarne, synnerligast om här, såsom i Frankike, qvinnorna skulle få böjelse för att samla ch göra medlen fultbärande, i stället att annda dem på det som ingen afkastning lemnar: Det vore ju rätt vackert om Sverges . värda damer skulle få hedern af fäderneslandets .maneipation från den tryckande tributen, som dagligt stigande uwgår till Ostoch Westindien r socker, på samma gång som de skulle åt sig jelfva bereda ett icke obetydligt nytt kapital geiom årliga utdelningar af den industri, sam visat vara den säkraste och mest vinstgitvande falla. I Stockholm hafva under de sednast förlutna åren uppstått industriella föreningari flera iktningar, hvilka ständigt tillvuxit på det sätt, att . I

4 april 1863, sida 8

Thumbnail