maleseo3 proiessora 1 Drescen Uscar Hcmo milch, direktora för trädgårdsskolan i Kew Joseph Dalton ITooker och professorn vid universitetet i Edinburgh James Jonny Simpson. Akademiens embetsmän lemnade härefter berättelser om deras särskilda vetenskapers framsteg. (Ports,) UTRITKNS FINLAND. I Helsiogfors Tidningars veekokrönika för den 23 Mars läser man blend annat följande: De nuvarande väderleksförhållandena ha en märkvärdig likhet med insurgentkriget i Polen. Den polska insurrektionen Tider oupphörliga nederlag, efter läsningen af hvarje rapport tycker man att endera dagen alltsammans borde vara slut; men huru det är, så fortfar det allt ändå. Påsamma sätt är det också med viutero: skrala ha dess krafter varit ifrån början; oupphörliga nederlag lider den genom regn, genom solsken, genom snöslask, genom dimma; hvarje afton tänker man: ett par dagar som denna ännu till, och allt är slut; men så der har det nu gått hela denna månad igenom, och vintern är dock qvar ännu, och ingen kan vara rätt säker, om den icke ännu en vacker dag tager en sträng och befallande min uppå sig och — proklamerar diktaturen. I vårt goda Finlend är sllt så lugnt som möjligt. Inga landstigningstrupper ha ännu visat sig vid våra kuster, oaktadt en fransk tidning haft att berätta om någonting dylikt — Ifall de icke möjligen befinna sig ombord å de fyra i de Åländska vattnen fördröjda postbåtarne! Allt går sitt jemna traf: i de hungers!idande trakterna synes tillståndet, tack vare landets egna ansträngningar och vänners goda hje!p, vara mindre förfärande än det hvarpå man först hade skäl att göra sig beredd; i Helsingfors fortsätta landtdagskomitcerna sina berednaingsarbeten, den ena komitn kommande, den andra gående, den ena veckan den och den andra deny i S:t Petersburg approfonderar man specielt de stora frågorna om landtdagsceremonielet, adelsuniformer, m. m. d., och vidtager förberedelser till utnämningen af en landtmarskalk; i Finlands alla ändar väntar man blott att landtdagen skall blifva någontmg utaf och att den skall blifva någonting annat än en ceremoni. Emellertid Sar man för närvarande som mellanmål årets budget, den nya tulltaxan, den finska språkfrågan o. s. v. att tugga på. Ispråkfrågan inlöpa som bäst till senaten från alla håll hela packor af utlåtanden. Det berättas att hofrätterna redan insändt sina yttranden och att dessa skola ansluta gig mycket nära till pluralitetens af komiten åsigt. Genomläsandet och refererandet af alla dessa utlåtanden ifrån auktoriteter, kommuner och enskilda, och öfversättandet af alla dem som äro uppsatta på finska, kommer att taga senatens allmänna referendariesekreterares och finske translators arbetskrafter i ganska allvarsamt anspråk. Vidare har man under dessa veck r till ett särdeles kärt och anlitadt samtalsämne baft ryktet om tvenne nya adelsdiplomer och någon utdelad rådsvärdighet, på hvilket ryktes sanningsenlighet man icke behöfver tvifla, ehuru det officiella bladet ännu haft ingenting att derom förmöla. Ifall man vill söka en politisk betydelse i dessa nu utdelade gracer, så kan man åtminstone med skäl säga alt gracerna denna gång flödat åt alla håll — åt höger och veuster! — Man tror sig vela att ännu mycket annat af samma slag inom kort skall vara att förvänta. — Medicinalverket lärer redan ha erbhåliit en ny generaldirektör. Den nyligen hållna bolagsetämman i nya teatern har också utgjort ctt at dagens evenementer inom staden. Under ledning af en af revisorerna uppgöras nu de räkenskaper, som för bolaget och dess direktion skola uppenbara hemligheten af bolagets verkliga affärsställning, och på dessa siffror beror naturligtvis vår teaters framtida öde. Tills vidare måste man dock hoppas, att utvägar på något sätt skola kunna finnas för att Gppehålla en stående teater i Helsingfors. DANMARK. De resolutioner som föreslogos på Casinomötet i Köpenhamn voro af följande lydelse: I. Tyska förbundsdagens anspråk på högsta afgöranderätten vid alla de tillfällen, då förbundslandet Holsteins representanter äro oeniga med regeringen eller de danska landsdelarnes representanter, och dess försök att utöfva ett förbundsmessigt inflytande på danska kronlandet Slesvig, göra hvarje helstatsförfattning oförenlig med danska kronans oafhängighet och Danmarks rikes sjelfständighet. — I. Det oförsvagade upprätthållandet af det efter många svårigheter vunna konstitutionella sambandet (Fiöllesskabet) mellan konungariket och Slesvig är de oafhängiga danska landsdelarnes rätt. Detta sambands befästande på cen bredare grundval och utveckling till större omfattning är ett vilkor för kronans säkerhet och folkets väl, hvaremot en utvidgning af det provinciella gebitet skulle leda till rikets styckande. Ordnandet af Slesvigs och konungarikets inre förhållanden ären sak mellan konungen och dess undersåter i de begge landsdelarne, men rör ieke främmande makter. III. Upprätthålandet af Danmarks rikes sjelfständighet och konstitutionella frihet gör det nödvändigt att, oaktadt de dermed fötenade uppoffringar, nu genomföra den i en följd af yttranden från regeringen framställda grundsatsen, att det bestående sambandet i angelägenheter och. förvaltning mellan de danska landsdelarne och förbundslandet Holstein måste upphöra på samma gång som gemensamheten i den politiska författningen upphälv Sedan de holsteinska ständerna vägrat att fatta beslut om de dem förelagda gemensamra lagarne, är det ett vilkor för starslifvets fortfarande att i riksrådets föreståcnde sammankomst företagas bestämda och afgörande steg till genomförande af denna grundsats. POLEN. Ostdeutsche Zeitung berältar, alt Langiewiecez blef tillfångatagen nå det sättet, att då