— Under öfverskrifl: Ett allvarligt ord från de döda till våra dagars statskyrklige och nylut raner läser man i Blekings Posten: Biskopen på Gotland, doktor Johan Möller auför i 3:dje häftet af den af honom, år 1803, utgifna Läsning i blandade religionsämnen följande doktor Luthers märkvärdiga ord, i dess förklaring öfver evangelisten Matheus, i ordagrann öfversättning så lydande: Jag önskar ock icke, att mina böcker må ega längre fortfarande eller bestånd, än genom detta århundrade, för hvilket de varit till tjenst. Gud skall äfven på andra tider sända sina arbetare, på lika sätt, som han alltid gjort. Den store reformatorn ger här tydligen tillkänna, att han ansåg sig ej hafva fullbordat reformationsverket, utan att han, som börjat det, lemnade åt kommande generationer att fullfölja detsamma. Jemte anförande af ofvanstående Luthers y trande tillägger förbemälde biskop dessa ord: tFörnuftets åtgärd till odling och förbättring är att anse som en nåd och välgerning af Gud, som bör nyttjas och användas till hans ära och församlingens tjenst. Att sätta sig häremot är ett så fåfängt som skadligt bemödande. Det är omöjligt att förmå närvarande upplysta slägte att anse det för fullkomligt, godt och tjenligt, som i sjelfva verket icke är det, fastän det så kunnat blifva ansedt för hundrade år sedan. Så tänkte och skref om förnuftets domsrätt äfven i andliga ting en svensk biskop för 60 år sedan. MORE RN Lt