nationaliteterna i allmänhet. Utgifvaren af Göteborza Handels-. och Sjö tidni sister Hedlunl (hvilken för tillfället är i Stockholm) föreslog, under yttrande af varma sympatier för Potens fvik och sek, en skå! för Enogland och Frankrike, hvilka makter såsom den europeisk ka rättens väktare borde uppträda till förmån för Polens sjelfständi het och frihet på ett sätt, com vore d-m värdigt. — Magister H. Wäcselgren uttalade sig fligt för kinland och dess nationella utvi veckling. Professor Nordenskjöld besvarade tacksamt dessa önskningar. Rrusdagsmannen Rosenberg uppträdde derefter med en fång vältaligimprovisation, i hvilken haw utiryckte den svenska bondens sympatier för hvarje sträfvande, som går ut på att undan rödja den falska statsrättsliga principen att folret är till för regentens skull, att ändvända denna sats, så att den kommer att stå på benen i stället för på hufvudet, och uttaladede varmäste vätörisknin ar för polska folkets sjelfständighet och lycka genom inre frihet. Furst Czartoryski besvarade denna skål på ett särdeles vackert och värtaligt sätt, i det han erinrade, att den fordna olycksbri ingande ståndssplittringens tider vore förbi i Polen och att alla k r och alla trosbekänvelser ou vore ense i sin känsla för fosterlandet. Mag. Sohman föreslog derefter en skål för de skandinaviska brödrarikera och uttalade det hopp, att grundsatser divide et imp rax som så länge varit rådande i den skandinaviska norden, och af hvilken vår frihets och natiovalitets fiender så skickligt förstått bega oa sig, ehuru icke med fullt samma fram gång som i Polen, måtte få fultständiet Re vika lör en annan prinei; , som bju nen er, för att kunna vara sjelfständiga! 18 Derefter upplästes följande från Sundsvall ingångna telegram : Till bestyrelsen fir den furst Czartoryski denna dag egnade festtillstallning. Ett stort antal af Sundsvalls invånare, samlade för att gifva ett uttryck af sina känslor för Polens hjeltemodiga folk, bedja bestyrelsen vördsammast för dess ädle gäst, furst Czartoryski, uttrycka sin varmaste önskan och lifligaste förhoppning polka nationens återvmnande af frihet och sjelfständighet. . Joh. Wilh. Pilo, ingeniör. 1 ÅA. von Törne, kapten och skarpskytte-bel ilhalvare. Olof Wikftröm, filos. magister. Aug. Sundberg, handande. Furst Czartoryski uttalade sin glädje öfver denna helsniog och anhöll om iramlörandet af hans och hans landsmäns tacksägelse till Sundsvallsboerna. Prof. Key föreslog derefter i ett vältaligt föredrag en skål för idtens makt att bana sig väg i tiden, trots egoi mens lumpna beräkningar och smäsinnthetens låga betänkligheter. Riksdagsmannen Per Nilsson uppmanade ati tömma en skål för den polska qvinnan, om gif å storartade prof på fusterlaudskärlek och hjeltemod i nöden, olyckan, ja till och med i striden. Furst Czartoryski b svarade denn skål på ett särdeles varmt och vältaligt s: han skildrade med lifliga färger den d de polska qvinnorna tagit uti Polens ärofulla martyrskop; men sade hun — det att de burit sorg i sin drävt och i sitt hjerta öfver fosterlandet, det är icke dt vigtigaste, det att de trotsat de ryska påbuden att icke fö bära nationens färger, att de med ömbet vårdat de såra!e, att de understundom sjeliva kastat sig mot fiendens bajonetter, det är icke allt: det största och det vigtigaste, och det hvarjör de evigt skola vara välsignade, det är alt de såsom våra mödrar lärt oss att aldrig uppgifea koppet om fosteriandel! — Med väligt jubel dracks ånyo skålen för Polens jvinnor. TI slut föreslog riksdagsmannen i borgareståndet borgmästaren Schenström en skål tör värdarne. Under en i hög grad litvad stämning fortfor samqvämet till omkring kl. 8 e. m, i sebbe