Aftonbladet – 26 mars 1863, sida 3

i lifstiden, och måhända ville han äfven göra dig en glädje. Du skall veta att han haft mycket bråk för att kunna få korset så gjordt, att alla de större styckena af det gamla kunde användas. Sådant det nu är ihopsatt af den gamla och nya marmorn kostar det dubbelt så mycket som ett nytt; men Stefan var envis och vil e hafva det så, ehura dumt jag tyckte det var. Jaså, det är bitar af det gamla korset derutiX, stammade Gurli och gick lika hastigt ur rummet som hon kommit in, för att än en gång återvända till kyrkogården. Middagsbordet stod dukadt då hon återkom. Under måltiden var hon munter. Elter middagen slog sig Gurli ned på terrassen. Elisabeth 1og sin hatt och begaf sig till den året förut inrättade skolan, hvars grundläggarinna hon i sjelfva verket kunde anse sig vara, och för hvilken hon hade stort intresse. Tant Catharina hade mycket att bestyra med för helgen; allt nog, Gurli blef lemnad allena. Med hufvudet lutadt i handen beiraktade hön taflan framför sig, men icke med en blick af tillfredsställelse, utan med oro. Det syntes att tanken icke följde ögat, utan tog en annan riktning. Slutligen reste hon sig upp, skakade hufdet och mumlade: Det är förgälves att grubbla Jag skall ändå ej mäkta genomtränga :denna hemlighet. Fåfängt då ati rufva deröfver. Gurli gick in i salen och fram till taflan öfver spiseln. I minnet återkallade hon nu allt hvad Stefan i ba naåren sagt om den och hvilket gripande intryck den gjorde på honom såsom gosse. CSannerligen jag begriper, bästa Gurli,