Aftonbladet – 26 mars 1863, sida 2

Rörande de europeiska makternas för handlingar angående Polen åren 1814 och 1815 hafva åtskilliga föga eller icke bekanta omständigheter blilvit i dessa dagar brartai dagen. Talleyrand bemödade sig år 1814 hos kejsar Alexander att få Polen återupprättadti dess helhet säsom sjelfständigt rike, men Alexander svarade hånande atthan hade 200,000 man stående der, och att man kunde försöka drifva ut dem. Furst Talleyrand försökte att åtminstone vinna engelska ministern lord Castlereagh för ett motstånd mot Rysslands uppsåt att bemäktiga sig det då återstående Polen. Lord Castlereagh var i början försagd, men lät slutligen ölvertyga sig om riktigheten af furst Palleyrands åsigt att Polens återställande vore en fråga af afgörande vigt för Europas framtida trygghet. Österrike och Sverge irdrogos i de franskengelska underhandlingarne, och den 3 Ja nuari 1815 afslöts en hemlig traktat mellan England, Frankrike, Osterrike och Sverge, i afsigt att hindra Ryssland och Preussen från alt med sig införlifva qvarlefvorna af Polen. Det var Napoleons återkomst från Elba och de derpå följande händelserna som omintetgjorde denna traktat. Medelst en eftergift af fyra millioner francs i den ersättningssumma, som de allierade makterna affordrat Frankrike, köpte Ryssland furst Talleyrands afskedande från utrikes miniministerposten, och dermed var Polens uppoffring en atgjord sak.