Aftonbladet – 24 mars 1863, sida 2

mayorn var af sjukdom hindrad att presi-; dera). Det var ej något särskildt par!i, något visst intresse, som härvid voro represenierade. Man såg deremot personer af de mest olika stånd, yrken och bekännelser, parlamentsmedlemmar, lärda, köpmän, katoliker, protestanter. judar, tories, whigs och radikala, bland dem många män med anseende och inflytande. Bland de närvarande voro carlen af Shaftesbury, earlen af Zetland, lord OC. Fitzroy, lord Ebury, lord Truro samt parlamentsledamö terna G. Denman, Sidney, viscount Reynham, sir H. Verney, H. Seymour, öfverste tuart Tite, Grant Duff, Hawey Lewis, sir F. Goldsmid, öfverstarne Grey och Pinney, Kinnaird, Alcock, siv G. Bowyer, sir R. Ciifton, Crawford, J. A. Smith och Hennessy. Äfven David Urqubart och Chisholm Anstey voro närvarande. Earlen af Shaftesbury uppträdde bland talarne. Han förklarade att i England gifves knappt ena enda menniska, som ej hyser det djupaste deltagande för Polens misshandlade folk, men finnas sådana, som här äro likgiltiga, så äro de ock beröfvade känslan för allt stort, sannt och ädelt. Resningen i Polen är ej ett uppror; det är en berättigad, nödvändig, ärofull handling af ett pinadt folk, som genom en kedja af grymheter, de ohyggligaste i historien, bragts till förtviflan. Hmellertid ansåg talaren icke tiden vara inne att säga, huru långt Eogland bör gå, för att hindra bödeln fortsätta att misshandla sitt offer; han trodde att Ryssland skali bäfva tillbaka, om man föreställer det att dess närvarande politik mot Polen skall isolera det från detöfriga Europa och göra det till ett afskyvärdt exempel på en despotisk makt, som håller sig uppe medelst grymheter och blodsutgjutelser. — Parlamentsledamoten Hennessy anmärkte, att om den åsigt utbreder sig i utlandet, att England under inga omständigheter skall draga svärdet till skydd för traktater, som det imgått, så vore detta meeting ett tomt apspel. Bästa sättet att upprätthålla freden är att göra czaren begripligt, att i England existerar en allmän opinion, som i nödfall kan tvinga regeringen att handla. Han förklarade vidare, att Englands folk ej af czaren begär koncessioner åt Polen. Britterna fordra detsamma som polaekarne: fullständig återställelse af Polens frihet. Mötet antog enhälligt följande resolutioner: 1) Ryssland har, genom brytandet af sina inför Europa till Polens förmån ingångna förbindelser, samt genom det af detsamma i stället satta konfiskations-, landsförvisningsoch blodsystemet, förverkat all besittningsrätt till Polen, och utsätter genom det i ett förtryckt och tapperi folks bröst alstrade tillståndet af normalt missnöje Europas fred för en fortfarande fara, hvilken det ligger i allas intresse att afvända; 2) hvarje engelsmans pligt är att vaka öfver att hvarje diplomatisk förbindelse afbrytes med Ryssland till dess det nuvarande tillståndet fått ett slut; 3) det djupa intresse, som det engelska folket tager i den rättvisa och hbjeltemodiga striden, hvarigenom den polska nationen nu söker återvinna sitt oberoende, ålägger denna församling såsom en pligt att göra förestående resolutioner s verksamma som möjligt, och för detta ändamål skall en petition, som åt dem gifver uttryck, inlemnas till parlamentets begge hus. — Lord Palmerstons organ, Morning Post, innehåller för den följande dagen en artikel af helt annan färgton än de föregående artiklar, hvarmed den gifvit utsigt till en fredspolitik till hvarje pris. Med hänseende till folkmötet i Guildhall, som den officiösa organen kallar ett majestätiskt ut tryck af allmänna opinionen, förklarar den, att engelska och franska regeringarne vis serligen önska fred, men att allmänna meningen kan nödga dem till krig. Kejsar Alexander må vakta sig att tro, det icke England och Frankrike än en gång kunna gemensamt marschera mot Ryssland. Ännu är det möjligt för ezaren att besvärja den fara, som hotar honom; han kan ännu af värja den, genom att amnestiera polackarne och gifva Europa en garantiför Polens återställelse på grund af 1815 års traktater; men, tillägger tidningen, dagarne gå fort, och snart kan det vara för sent.? — Följande personer hafva i dag inför handelsoch ekonomikollegium aflagt borgareed: grossh. J. A. Lundberg, F. J. Suchsdorff och ÅA. Miindheim samt minuthandlandena M. F. Marcus, M. O. Pettersson, P. A. Anselus och C. Hedlund. I NERSER EE krigsvetenskaps akademiens handlingar JT leefraga s4haaf TNA