Aftonbladet – 24 mars 1863, sida 2

ov, Ah Tr KR, ay ÄR EET och blefvo till ledamöter deri genom omröstning med slutna sedlar invalda kyrkovärdarne, handlandena Forsberg och Nordstedt, notarien Ljungberg, grosshandlaren Broman, häradshöfdingen Beckman, apotekaren Ahlström, rädman Weser samt grosshandlarne Schartau och Rinman. — Enligt det löfte som gafs vid föredraget om sammanbindningsbanan förliden lördag, hade frih. Ericson i dag på f. m. infunnit sig å Mälarekajen framför jernvågen, för att på det ställe, der den projekterade bron är ämnad att utgå, meddela närmare upplysningar angående det sätt hvarpå friherren tänkt sig sjötrafikens ordnande i sammanhang med den föreslagna jernvägsbron. Ett i förhållande till det ruskiga vädret icke obetydligt antal åhörare hade infunnit sig. Man såg bland dem landtmarskalken, åtskilliga statsutszottsledamöter och flera framstående medlemmar af Stockholms börs. der enligt planen, banan skulle genomskära Friherre Erieson visade först stället, i grunden under bryggareembetets hus, upp-. lysande att det ännu icke vore utredt huruvida för detta arbete någon del af nämnde I hus behöfde rifvas. Friherre Ericson omförmälde vidare, att redan vid nya slussens anläggning det varit i fråga att anlägga en dragväg längs södra mälarstranden, eme dan utvägarne att med fartyg nalkas slussen från Mälaresidan äro i hög grad ogynsamma. Förslaget hade likväl måst öfvergifvas, dels derföre att man ej kunde tilltäppa gamla slussgrafven förr än utloppet genom Norrström blifvit utvidgadt, dels i anseende till de med företaget förbundna kostnader. Nu erbjöde sig likväl ett tillfälle att upplaga planen i samband med sammanbindningsbanans anläggning, och frih. Ericson sökte visa, att medelst en sådan dragväg anlagd på pålar från Ragvaldsbro, ned emot Slussholmen och träffande denna på omkring 100 fots afstånd från Slussen, skulle det blifva mycket lättare att komma till och från slussen än för närvarande, då man nödgas med tillhjelp af moringar varpa sig fram. Genom sifferuppgifter rörande säväl medeltalet af den tid som olika vindar äro rådande, den tid som anses åtgå för ett fartygs förhalning genom jernvägsbron, den tid som erfordrades för bantågens passage, det antal fartyg som högst kunde väntas behöfva passera 0. 8. v. trodde sig frih. Ericson kunna försäkra, alt sjöfarten och jernvägsrörelsen icke skulle lägga något hinder i vägen den ena för den andra, äfven om man antoge att ett bantåg passerade i halftimman och att 10.000 fartyg årligen passerade fram och åter genom bron, eller ungefär dubbelt så många (om vi icke orätt uppfattade friherrns ord) som för närvarande passera slussen, Dessa anordningar utgingo från antagandet alt jernvågen skulle komma att flyttas, men för den händelse detta icke skulle blifva fallet, hade frih. Erieson beräknat plats för jernjakterna i trakten af Ragvaldsbro, derifrån jernet skulle på räler föras till saltsjöstranden och samtidigt, medan det befanne sig på vagnarne äfven vägas, enligt en plan, som frih. Eric i I son förklarade sig ha för afsigt att före den i 1 Maj detaljerad ingifva till drätselkommissionen. Med anledning af interpellationer, som på uppmaning framställdes af personer bland åhörarne, sökte frih... E. vidare att undanrödja de betänkligheter som yltrats rörande uppgrundning af vattnet mellan jernvägsbron och slussholmen, försäkrande att den jemförelsevis obetydliga dysamling som funnes å bottnen skulle högst uppträngas till ett afstånd från vattenytan af 30 fot. Beträffande utrymmet vid kajerna på stadssidan förklarade frih. E. att genom af honom projekterade utfyllningar skulle ett betydligt vidgadt qvadrat-utrymme vinnas på Munkbrostranden och en tillökning af 65 fot i kaj. Dessa arbeten skulle kosta, om vi ej hörde orätt, 36,000 rdr. Efter meddelandet af dessa upplysningar inlät sig frih. E. i ett samspråk rörande ämnet och dermed sammanhängande omständigheter med några närvarande, bland hvilka grosshandlaren Schartau kunde anses egentligen uppträda såsom opponent. En mängd för ordnandet af hufvudstadens hamn och för dess trafik högligen intressanta frågor uppkastades och skärskådades I ärunder, bland annat äfven hr Schartaus plan att en sammanbindningsbana skulle kunna framföras längs Skeppsbron och vidare till Nybrohamnen, mot hvilken plan frin. E. likväl invände, att den i hög grad lede af den olägenhet med hvilken hans förslag vore blott i ringa mån behäftadt, nemligen attafskära tratiken på hufvudstadens gator. Man tog äfven i skärskådande möjligheten att genom utfyllningar i jernvågen åt saltsjösidan och i Stadsgärden samt vidare ända till Stora varfvet, bilda derstädes en oafbruten lastkaj af betydlig bredd, ett företag, som frih. E förklarade kunna åetadkommas för mindre än en million. Den åsigt uttalades derjemle, vi tro af hr Shartau, alt det vore afvigt för hufvudstaden att ega rågon visshet om att Skeppsoch Kasteilholmarne verkligen blifva åt staden upplåtna, innan staden samtycker till de rubbningar af nuvarande hamn. och lasiningsplatser, som blefve en följd af sammanbindningsbanans anläggning enligt frih. Ericsons plan. Detta sist omförmälda samspråk, som slutigen fortsattes i Stadsgården, dit man bevitvit sig för att taga lokalen i ögnasigte, ra vi ansett bära så pass prägeln af offent. ig öfveriäggninz, att vi icke trott oss räda granvnlagenheten för nära genom att ffentligen omlörmäla detsamma. — Det af K. å. fastställda nya reglenente för de konegl. teatrarne, innehåller,