om ett extra anslag af 1 million rdr, till betäckande af bristerna uti den kongl. hofhållningen, Vifalls utan diskussion. Afv en godkändes bankoutskottets memorial n:r 28, om eftergift till åtskilliga låntagare hos statslånefonden af skillnaden mellan 9 och 8 procent af erlagd ränta. För hvad i öfrigt förekom skola vi i morgon redogöra. TE Ridderskapet ooh adeln. Debatten öfrer den medicinska frågan. För den långvariga diskussionen öfver detta ämne, hvilken upptog större delen af lördagens plenum så väl före middagen som på aftonen, gå vi nu att i sammanhang lemna en redogörelse. Med anledning af inom alla 4 stånden väckta särskilda motioner hade ekonomiutskottet i sitt betänkande n:r 91 tillstyrkt att rikets ständer måtte i skrifvelse till Kl M:t anhålla det K. M:t täcktes medgifva Carolinska medico-kirurgiska institutet rätt att, i likhet med universiteternas. medicinska fakulteter, anställa såväl den teoretiskt-medicinska, eller så kallade medicine-kan-. didat-examen, som den praktiskt-medicinska eller. medicine-licentiat-examen, samt att k. stadgan! för bemälda institut den 26 April 1861 måtte i öfverensstämmelse härmed varda ändrad, och de. åtgärder i öfrigt vidtagas som för beslutets befori drande till verkställighet må finnas nödiga. Öfverläggningen öppnades af friherre J. W. Stjernstedt, hvilken prisade den höga stånd-; punkt, icke blott i afseende på kunskaper utan äfven sjelfva andan, läkarbildningen i Sverge intagit, och hvartill ofvannämnde förordning i: icke ringa mån bidragit. Man borde fördenskull icke hastigt derifrån öfvergå, och hvilken akt-j ning för representationen kunde man riäl påräkna från landets och den andra statsmaktens sida genom så brådstörtade förändringar? Bei klagligtvis hade utskottet i sitt betänkande lemnat alltför liten utredning och ej affattat detsamma så opartiskt som man kunde ön: skat. — Talaren uppläste långa stycken ur prosor Agardhs reservation, 1 hvilken han in-:i stämde, och gjorde en jemförelse mellan insti: tutets och universitetets resurser, hvarvid han, med ledning af den broschyr, som professor Glas utgifvit, kom till det resultatet att de sednare vore de förra betydligt öfverlägsna såväl hvad angår lärarekrafter som samlingar, dock med undantag af de anatomiska. ÅÄberopade Geijers yttrande om den teoretiska undervisningen såsom ett stöd för sina åsigter. En följd af förslagets antagande skulle blifva att man fram. ; deles torde vilja draga in universitetsanslagen, förebärande att professorer och adjunkter hade ingenting att göra. Ingen betviflade institutets professorers skicklighet och förmåga, men det vore för ungdomens egen skull som förändringen ej borde vidtagas. Professorerna sjelfva hade ju förvärfvat sin bildning efter den garola ordningen. Man hade sagt att den allmänna opinionen vore för förändringen, men i sjelfva verket vore den dock blott en Stockholmsopinion, och K. M:t skulle säkerligen ej sanktionera beslutet, rättande sig efter ett sådant vindkast. Anhöll om afslag. ; Grefve G. K. iamilton utvecklade i ett längre föredrag sina skäl för afslag. Den nu rådande opinionen hade kommit genom påtryckning från ! institutets professorer, men man hade icke tagit så noga kännedom om universitetet. Detta bevisas också bäst genom de rikligare till den förra löroanstalten afständerna beviljade anslag. Regeringen vore likväl den mest opartiska, den mest upplysta och kunde bäst se saken från alla alla sidor. För den medicinska undervisningens ordnande funnes 2 vägar, den ena att koncentrera den på ett enda ställe, den andra att för konkurrensens låta densamma vara fördelad på flera håll. Den förra metodens fördel vore obestridligen en stor verksamhet med jemförelsevis smärre resurgsser. Men densamme hade äfven stora olägenheter, och ett resultat deraf blefve att universitetst flyttades. All vetenskapens söndring är Olimpliga och skall en centralisation beslutas, bör den ske på en gång. Af alla auktoriteter hade endast Carolinska institutets professorer förordat förslaget. Hvad beträffar att hafva flera fullständiga läroverk, för konkurrens fördelade på flera håll, vore talaren visserligen en varm vän af denna konkurrens, men den kunde ej uppstå emellan läroverk, som befinnas på; olika stadium, och skulle Carolinska institutet såeom ett fullständigt läroverk kunna konkurrera med den medicinska fakulteten, måste äfven andra fakulteter vid detsamma inrättas. Den föreslagna förändringen erfordrade äfven stora ekonomiska uppoffringar; åtminstone 3 nya professioner vore nödiga för att den medicinskt teoretiska undervisningen vid institutet blefve fullständig. Frågan rörer icke egentligen någon täflan i under-; visningsrätten, utan om rättighet till examen, :; men en sådan kontroll bör utöfvas på et ställe. Huru skulle man nu förena fördelarne af cen. tralisation och konkurrens? Jo, genom ett sammanhang i undervisningssystemet vid de olika läroverken. Genom arbetets fördelning vinnes godt och billigt arbete. Det springer lätt i ögonen att den praktiska wndervisningen har vid institutet och den teoretiska vid universitetet sina största resurser. Afsöndras den sednare skulle det verka ensidighet icke blott hos den medicinska utan hvarje annan undervisning; men kunna icke fakulteterna uppfylla hvad man af dem har rätt att fordra, vore bäst att flytta hit alltsammans, Det har dock visat sig attså icke : varit fallet. I Talaren ingick derefter i flera detaljfrågor, hvilka vi tro oss kunna förbigå, beundrade den oväld och sakkännedom, hvarmed regeringen ! hade behandlat ämnet, och företog slutligen en längre specialkritik af utskottets motiver, hvilka ansågos ofullständiga och icke utredande. Att: fullständigt redogöra härför skulle upptaga ett: ofantligt utrymme och anföra vi derutur endast det uttryck att en samverkan mellan två fullständiga läroverk lika litet kan ega rum, som liknelsevis två skräddare, hvilka arbeta i olika verkstäder, kunna sägas samverka med hvarandra. En sådan samverkan vore deremot om del begge gemensamt arbetade på ett plagg, så att! den ene sydde t. ex. ärmarne och den andre skörI ten o. 3. v. Slutligen lade talaren ståndet varmt på hjertat att icke utan moget öfvervägande vidtaga en åtgärd af så ofantlig vigt både för den! medicinska undervisningen och den allmänna bildningen i vårt land. H. ex. grefve G. A, Sparre yttrade att frågan om universitetets flyttning ligger i bakgrunden. ! En konseqvens af förslaget vore att institutet snart blefve den enda medicinska undervisningsanstalt i riket, och all monopolisering vore skadlig. Genom att en vetenskap ryckes ur sitt samI manhang med de öfriga uppstode en specialj skola med hufvudsakligen empirisk riktning. ; Den medicinska undervisningens sednaste ordnande hade icke visat sig medföra några menliga följder. Äfven från ekonomisk synpunkt mötte förslaget stora svårigheter, ty nya anslag blefve nödvändiga Såsom kansler både för universitetet och institutet ålåge det honom att se till begges bästa. Yrkade afslag på betänkandet. Hr Cederschiöld, F. Den fråga, som nu utgör föremål för rikets ständers pröfning, ehuru till sitt inre väsen så enkel och föga invecklad, har dock, besynnerligt nog, blifvit en af dagens s. k. brännande frågor. Orsaken härtill torde es ll AT JA oe sta riksmöte till slutligt algörande företagas. Statsutskottets utlåtande n:r 69, med tillstyrkan