hålla, Kongl, Maj: ktes låta utreda, om och på hvilka vilkor åboerna å de Wisingsö I skolegodshemman som äro af krono-natur, må 4 kunna förvärfva eganderätt till dessa hemman, vare sig genom skatteköp i vanlig ordning eller ji på annat sätt. . N:o 72. Tillstyrker bifall till Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande af en del utaf dslottsträdgården i Halmstad till tomt för ny elementar-läroverksbyggnad derstädes. N:o 73. Meddelar kammarkollegii berättelse Tom Sala silfververks ränte-ersättningsfond för redogörelsetiden ifrån den 1 November 1859 till samma dag 1861. N:o 74. Tillstyrker, i anledning af hr Bruns I derom i borgareståndet väckta motion, att krojnans rätt till ett efter enkan Anna Maria LundÅgren fallet danaarf, 191 rdr 89 öre, måtte efterI gifvas till Hudiksvalls stad, för att användas såsom bidrag till foikskolebyggnad derstädes. N:o 75. Tillstyrker, i anledning af J. G. Wasmuths i bondeståndet derom väckta motion, att i kronans rätt till danaarf efter hustru Johanna Catharina Grenqvist, till belopp af 268 rdr 53 öre, måtte eftergifvas till Waxholms stad, för att användas såsom bidrag till ifrågaställd fattighusbyggnad derstädes. . N:o 76. Tillstyrker bifall till Kongl. Maj:ts i proposition angående föreslagen utvidgning af Jplands regementes mötesplats Polacksbacken. Af lagntskottet N:o 28. Tillstyrker, i anledning af Pehr Nilssons från Kristianstads län och Johannes Nilssons j från Göteborgs och Bohus län i bondeståndetj väckta motioner om ändring i föreskrifterna röj: rande ogift qvinnas myndighet, det rikets ständer, med ändring i kongl. förordningen den 15 Juni 1858, måtte för sin del besluta en författning, angående ogift qvinnas rätt att vid viss ålder vara myndig, hvarigenom förordnas som följer: SOgift qvinna, som fyllt 25 år, vare myn1 dig att sig och sin egendom sjelf råda och föref stå. Vill ogift qvinna, som ofvannnämda ålder uppnått, afsäga sig myndighetens utöfning; göre I derom anmälan hos domstol; och varde hon af;! domstolen under förmyndare ställd. Dessa stad-j anden träda i verksamhet från och med den 1: anuari 1865. DAGENS PLENA. Riddorstapot och adoin. : förmiddagens plenum hafva genomgåtts statsutskottets betänkanden n:o 65 angående ett fyllnadsanslag till K. M:ts hofhållning och n:o 38, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel, hvilka behandlades i ett sammanhang. Alla punkterna deri biföllos, och föranleddes dervid ingen diskussion utom vid den 6:te i utlåtandet n o 38, som bestämmer i; sjelfva hofhållningssumman, hvilken afgjordes genom votering. 154 ja mot 122 nej, som voroj, för den af grefve C. G. Aörner motionerade förhöjningen af det ordinarie anslaget till ; 800, rdr. G Vidare förekom konstitutionsutskottets memorial n:o 7, i anledning af kongl. propositionen omj, antagande af en ny riksdagsordnin Härvid uppträdde flera talare, och skall såväl för denna s ö k j f i l J L J Å f verläggningsom hvad i öfrigt under plenum före17) kommit i morgon närmare redogöras. Ståndet åtskildes kl. , 3 och sammanträler if åter i afton. ; Presteståndet. i Under dagens plenum företogs först till be-s handling statsutskottets betänkande n:r 65, rö-)t rande ett fyllnadsanslag i hofhållningssumman, f hvilket efter en temligen långvarig diskussion ! bifölls, på yrkande af kyrkoh. Ternst im, biskoplr Annerstedt, kyrkoherden Otterström, dr Gumelius,l a prostarne Tegner och Berlin, doktorerne Sandberg, I c Wensjoe, Rundgren och Säve. Aterremiss begärdest deremot af dompr. Sundberg och riksarkiv. Nord-k ström. f Vidare föredrogs statsutskottets betänkande n:r1 38, angående reglering af utgifterna under riksIr statens 1:sta hufvudtitel, som till alla delar bi lg fölls, ehuru efter någon diskussion i vissa delar. ls Slutligen påropades konstitutionsutskottets beJo tänkande n:r 7, att i anledning at K. M:ts för-b slag till ny riksdagsordning, då icke mindre änth tjugoen (21) talare anmälde sig att erhålla ordet. If Under förmiddagens lopp hunno endast biskop f Björel, prosten Men, dr Säve, dr Lindgren ochlt kyrkoh. Ternström att yttra sig; de tvenne sist iv nämnde mot, alla de öfriga till förmån för refor-lu men. s Borgareståndet. e Utan diskussion biföllos statsutskottets betänkanden n:rs 38 och 65, angående första hufvud-! titeln samt fyllnadsanslaget till den kongl. hofhållningen. Föröfrigt upptogs förmiddagens plenum af diskussionen ötver konstitutionsutskottets betänkande n:r 7 eller det nya repre-Y sentationsförslaget. — Under denna diskussion yttrade sig hrr Dahm, Witt. Stråle, Henschen, HjerIV ta, Alander, Loven, Carlen, Rinman, Lindström, ) Ridderstad, Ekholm, Blanche, Ekroth, Widell, Ljungberg, Björk, Roth, Sommelius, Ödmansson, t! och Hesselgren; och uttalade samtliga dessa ta-I!n lalare sina sympatier för detta förslag, hvar-1 jemte de flesta af dem vände sig mot den afl8 presteständets ledamöter afgifna reservationen och Y emötte de anmärkningar som der äro emot förI! slaget framlagda. Vi återkomma härtill. Plenum afslöts kl. 2 e. m. och fortsättes i ef. s termiddag. n Bondeständet. ; Vid föredragningen af konstitutionsutskottets, memorial n:r 7, om representationsfrågan, yttv rade sig följande talare: Matts Persson ansåg det öfverflödigt att yttra sig i saken; men som talaren ej varit närva-D rande då det kungliga förslaget till ståndet öf-19 verlemnades, önskade han att nu begagna till-) fället för att uttrycka sin tacksamhet för den ! ifrågavarande reformen, på samma gång somjå han ville uttala den tanken att man bör understödja gustitiestatsministern, som gjort sig för-) 9 tent af fosterlandets aktning; yttrande talaren derjemte, att om reservanterna, hvilka framställt så många anmärkningar mot förslaget, i uppgjort ett dylikt, skulle säkerligen jesuitism VY och katoicism kommit att blifva de öfvervägande karaktersdragen deruti. b Jonas Andersson ville, likasom föregående ta-jd lare, ej framkalla någon öfverläggning, utan en-Å! dast ge luft åt sin tacksamhetskänsla, och lyck-)P önskade landet till vinnande af den ifrågava-i rande reformen, så mycket mer, som genomin konstitutionsutskottets historiska utredning afi)? frågan fullkomligt ådagalägges det djupt rotade behofvet af nationalrepresentationens ombild-1o ning, och ett allt tydligare markeradt intresse jk för den vigtiga reformen visar att man allmäntijs insett att tiden för frågans lösning nu är inne. ja Vidare yttrade talaren, att det är naturligt attil alla stora reformer skola framkalla betänklighe-jn ter hos vissa klasser; men dessa böra vika förjs det allmänna intresset. I den öfvertygelsen att)lI reservanterna icke afse något annat än foster-År landets bästa, trodde han att, just till följd deraf, I 1 deras åsigter skulle komma att till nästa riksdag n undergå en modifikation, som bringade dem ilt närmare öfverensstämmelse med nationens nu så lv allmänt uttryckta belåtenhet. Talaren slutade jt med att uttrycka sin önskan och sin förhoppning om förslagets framgång. Mengel yttrade, att af reservationen synes det som It reservanterna egentligen åsyftat att hålla sin ta-4h lan öppen; några grundskott hade de deremotjs Jalla mifeit aAnhkh ai hallar Leauewsat mina ranraconta Ir