Aftonbladet – 17 mars 1863, sida 2

blifvit taget. Och med hvad påföljd? Den ödra revoluiionsarmån existerar ännu såsom förut. En kår af insurgenter, knappt sv gare än dess motståndare ryssarne, har förått hålla stånd mot 10,00 mans koncenrade aktion, understödd af garnisoner i yggen och opererande under skydd af ett talrikt artilleri. Vid provinsfölttågets utgång ha ryssarne, i stället för att slutligen bea sitt segerrika telegramm, dragit sig tillbaka till de 5000 kamrater de lemnade i Kielce och Czenstochau, då de ryckte ut till slagfältet. Om småsaker kunna omtalas vid sidan af de stora, må i förbigående några ord yttras om en seger, som general Langiewiez vann öfver en rysk koonn två dagar före slacet vid Malogoszez. Striden var ingalunda på något sätt anmärkningsvärd framför dem, hvilka det nyligen varit så godt om i detta guvernement; men som den ryska kolonn ryckte ut från Miechow, olyckligt i år nelse, tyckes det nederlag, den vid detta tillfälle led, vara särskildt egnadt att bevisa värdet af ryssarnes föregående segrar. Fem hundra man starkt hade detachementet bli vit beordradt att till Kielee konvojera do adelsmän och andra fångar, som blifvit arresterade i Miechow och vid Krakaugränsen. De hade ej hunnit långt på vägen, då de i passet vid Ksionz plötsligt kringrändes af en öfrerlägsen styrka under den rörlige partigängarens befäl. Resten behöfver ej berättas, Efter några ögonbliecks strid förändrades rollen melian fångarne och dera3 b täckning. Så I voro ryssarne und: tade om general Langiewiez rörelser, 0c eå obetydlig är den förd:1 de za af sia återställda makt långs med gränsen. Hvad är det väl i sjelfva verket för nytta med hålla Miechow besatt, om ett deiachement af 500 man icke kan i säkerhet skickas till Kielce, ett afetånd af 50 (eng.) mil och den maste garnisonsplatsen af någon bety ienhet? De sålunda räddade fåapgarna äro demma, som Kurowski gjorde cit fruktöst försök alt befria i Miechow. Oberäknadt den österrikiska gränsen, bibehålla ryssarne sin makt orubbad i det sydöstra hörnet på den smala remsan rakt söder om Czenstochau. De ryska rörelser, som inberättas från detta håll, torde mer eller mindre kunna in kas till några sotnier kossackers sporadiska uppträdande mellan Czenstochau och den preussiska gränsen. För att lättare begripa förestående opera. oner, torde det ej vara ur vägen att anmärka, alt lägret vid Dombrowa, omkring 20 eng. mil t tyckes till en del ha blifvit öfvergilvet af insurgenterna. AT de tre ryska detachementer, s Hogo i striden vid Malogoszez, tyckes öfCieng ha tågat bort i riktning mot Kielce, dess ursprungliga högqvarter. Om furst Bagration och öfverste Dobrowolski, cheferna för Miechowoch Staszowdetachementerna, kan föga annat med kerhet meddelas än det faktum, att de reat norr ut. Öfverste Alenicz, som blifd att rycka ut från Czenstochau 2 sig med de öfriga kolonnerna ate slaxset, mötte Jezioranski och hindrades härigenom att komma fram i tid. Och hvilken ersättning för denna motgång ha väl ryssarne förvärlvat sig i resten af landet? Ingenting annat än en mängd skä mytlslingar i hvarje vinkel och vrå af landet. Det skådespel, som erbjudes vid den nuvarande föreningen i norr och öster, utgör elt öfverraskande motstycke till resniagens försla stadium — tråffningar öfverallt och landets tillstånd oroadt i förhållande till antalet af utkämpade strider. Långt ifrån att va insurrektionen i insurgentblod, utså ryssarne endast draktänder och skapa hundra hämnare för hvarje mördadt offer. Ryckanode ut fån de städer, i hvilka de voro inqvarterade, och uppsökande sina fiender på en omkrets af omkring 20 mil, ha de ryska befälhafvarne endast förvissat sig om fiendens ställning, utan att vara i stånd att nedgöra honom. I sjelfva verket har det gamla emet alt marschera fram och åter 3 om igen med förnyad itver. ående från söder, skall jag meddela g sk Idring af deras ulyssiska irrfärder, hvilken, om också icke tillfyllestgörande i andra afseendes, dock skall tjena till att visa resningens allmänna spridning öfver landets hela längd och bredd. Om man kan vänta af en utländnings minne att behålla polska namn, skall läsaren, såsom jag hoppas, ännu komma ihåg, att ett läger finnes I Dombrowa, omkring 20 mil öster om Czenstochau. På ungefär samma afstånd ät vester ha ett halft dussin träffningar förefalli mellan de ryska förtrupperna och en polsk styrka, som är förlagd vid jernverken vid Pankin. Fyrtio mil längre åt norr i grannskapet af Kalisch hör man talas om förnyade wräffningar vid Opatobek, Pyszkow, Sicrods och Winari. Oaktadt insurgenternas närhet — de ha nemligen avancerat ända till Ka. ischs stadsportar — måste tredjedelen af sarnisonen, utgörande 1500 man, tåga till Colo, 20 mil åt nordvest, der Waribabron blifvit uppbränd af polackarne. Ena rysk styrka af 3900 man, förlagd i Konin, tio mil från Kolo, har varit ur s brons förstöring — ett m ; f Warihasträndernas träskiga beskaffenhet keriigen skall medföra olägenheter för deas bliivande rörelser. Det må här i förbisäende anmärkas, att vinterns ovanliga mildhet varit gynnsam för polackarne, ej alepast till följd af snöas tidiga försvinnande, tan äiven lör det ymniga regnet och de leraf uppstående öfversvämningarne af flo. lerno. I ett land, der, till följd af markens haactatffanhot evil gnemm Aflngstne kn öde, som till föl;d