Aftonbladet – 16 mars 1863, sida 3

händer. RIKSDAGEN LÖRDAGENS AFTONPLENUM. Ridderskapet ooh adeln. Utom fortsättning och afslutande af den på förmiddagen började debatten öfver ekonominutskottets betänkande n:r 94, eller den s. k. medi: cinska frågan, för hvilken vi uti ett sammanhang skola särskildt redogöra, förekom härunder följande: Ekonomiutskottets betänkande n:r 95, afstyrkande väckt motion om vidtagande af särskilda åtgärder till hämmande af utländska lotterikollektörers och försäkringsbolags bedrägliga affärsverksamhet i Sverge, bifölls utan diskussion Samma utskotts betänkande n:r 96 afstyrker hr Lallerstedts motion derom att regeringen måtte utfärda allmänna föreskrifter för sparbankers stiftande samt i allt hvad på den ankommer befordra dessa inrättningars verksamhet. Frih. Sprengtporten klandrade utskottets skäl såsom alldeles otillfredsställande. Motionärens mening hade ju icke varit att sparbankernas verksamhet skulle hämmas, utan tvärtom liksom i utlandet underlättas. Anhöll om afslag på betänkandet och bifall till hr Isbergs reservation, hvilken öfverensstämmer med hr Lallerstedts motion i hvad angår stiftande af en allmän lag för sparbanker. Uti ett temligen långt anförande uppträdde derefter hr v. Koch mot utskottet, beklagande det resultat, hvartill man kommit och att frågan genom två stånds beslut redan förfallit. Det vore ett fullkomligt missförstånd att motionen åsyftade någon statsmakternas inblandning 1 sparbankernas förvaltning; meningen hade endast varit införande af ett gemensamt system, så att icke, liksom nu, det reglementerades mycket olika för de olika länen, samt tillika söka uppmuntra verksamheten hos dessa nyttiga inrättningar, särdeles i ett land, der i anseende till den stora utländska skuldsättningen sparsamhet mer än på många andra ställen är af behofvet påkallad. — Talaren vidrörde derefter vissa delar af sparbankernas verksamhet, hvari han ansåg det vara nyttigt och nödigt att en kontroll infördes, såsom direktionens ansvarighet m. fl. Vigtigast vore dock att befordra insättningarne genom att tillfällena dertill ökades. Lemnade vidlyftiga statistiska uppgifter, hvarigenom visades att insättningarne ökats i betydligt större proportion vid de sparbanker, der man lättat tillfällena till deras begagnande, samt anförde exempel på de engelska postsparbankernas förträffliga verkamhet. Detgamla ordspråket tillfället gör tjufven vore visserligen sannt, men tillfället gör äfven hushållaren. Oaktadt två stånd redan afgjort saken, vore det adeln fullt värdigt att uttala sitt ogillande af utskottets betänkande. Yrkade afslag. . Grefve Björnstjerna ansåg onödigt attlänge upptaga den dyrbara tiden, då frågan redan förfallit. Saten bör aldrig ingripa i enskilda företag, der det icke vore af behofvet påkalladt, och så vore icke här fallet. Om reglementena för länens sparbanker vore olika, bevisar det endast att orternas intressen äro olika. Att sparbankerna i alla fail så bra bära sig utgör äfven ett Bevis på onödigheten af regeringens inblandning. Vid de vanliga engelska sparbankerna funnes infet sådant reglementerande som det nu föreslagna. Hr 5. v. Troil hyste betänkligheter motall inblandning i sparbankslagstiftningen såsom möjigen hindrande dessa inrättningars fria utveckling, Och önskade att, om ståndet ville uttrycka sin opinion i en riktning motsatt utskottets åsigter, årt åtminsfone måtte bli i de allmänna or dalag, som finnas i hr Isbergs reservation, icke. genom instämmande i hr Lallerstedts motion. Hr öd. Knorring upplyste, att i en kommun, hvars namn han nu ej ville framdraga, spatbanken gjort bankrutt och insättarne förloråt sina penningar. Instämde för öfrigt till alla delar med hr v. Koch. N 4 Till försvar för utskottet uppträdde nu hr L. IM. Nördenfelt på förut anförda skäl. Sätter man icke in sina besparingar på sparbanken, är det vanligt att man deponcrar dem på annat säkert håll eller hos sina vänner. Då det icke är fråga om något, som motsvarar de engelska postsparbankerna, kan icke staten lägga sig i sparbanks-. lagstiftningen. Hr ov. Koch, som åter fick ordet, bemötte dem, som talat för Lifall. De besparingar bland deni fattigare befolkningen, som ej ginge till sparbanken till följd af försvårade tillfällen till insättningar, stannade oftast på krogen. Talaren ingick, för att icke splittra meningarne, på hr Isbergs reservation. Sedan vidare frih. A. C. Raab talat för kon-. troller på sparbanks-direktionernas verksamhet samt yrk t afslag, blef detta äfven ståndets beslut, hvarjemte det förklarades hafva gillat den ofvannämnda reservationen, Grelve Björnstjerna begärde votering, men öfvertalades att derifrån afstå. På förslag af hr O. I. Fåhreuws uppsattes statsutskottets utlåtande n:r 65, angående ett extra anslag för hofhållningen, främst på föredragningslistan till nästa plenum att behandlas i sammanhang med första hufvudtiteln. Landtmarskalken anmodade elektorerna att utse ledamöter i det särskilda utskott, som skall behandla sjölagen, samt, på fria. af Ugglas förslag, äfven 2 suppleanter. Ståndet åtskildes kl. half 11.