Aftonbladet – 14 mars 1863, sida 2

eger lika många millioner som min far lyekats skrapa tillsammans tusental af riksdalrar. — Jag är en ung, snillrik man med ett vackert yttre, ovanliga kunskaper, älskvärd i ällskapsgätvor etc. Till dessa mina lysande egenskaper fordras blott rikedom, för att de skola blända verlden. Hvilken framtid af ära och njutning, ifoll jag blefve herre öfver den Falkensternska förmögenheten, och du mamma, huru du skall få det angenämt. Nej tack, Stefan, af den rikedomen vill jag ingenting hafva, inföll Mathilda. Du måste dela den med mig, och nu godnatt! Saken är afgjord — jag gifter mig med Gurli för guldet. Han kysste modren och begat sig in i sina rum. . Jaså, han är så god och gifter sig med mig för guldetX, tänkte Gurli, der hon satt på en bänk under flygelns fönster och alldeles dold af den böga syrenhäcken. Det var ändå en god id6 af mig att taga reda på hvad herrarne i allsköns förtroende talat med sna mödrar. Gurli reste sig upp och gick ned till paviljongen. Hennes ansigte var sorgset. Hon satte sig en stund på bryggan vid sjön, och stödjande hufvudet i handen tänkte hon: eMan påstår att rikedomen är en lycka, ihja, men den är ibland äfven en olycka y med den följer misstro och tvifvel. O, utt detta arf aldrig tillfallit mig! Vinden låg ännu och drömde på blomterkal :s bädd, då solen höjde sin gylene skilva morgonen derpå. Dess första cende strålar föllo på Gurlis lockiga hufs ud, då hon kom ned till den lilla fiskartugan och gick in i båthuset. Hon var velt allena. fter några minuter hade hon ;jort loss farkosten och rott ut på sjön. I amma stund båten vek :f om udden kom stefan ned till stranden. Han blickade efer den mumlande: 5åledes redan ute på sjön. Jag hade ikväl hoppats att hinna före henne.