Aftonbladet – 14 mars 1863, sida 2

Å — Vi meddela efter Dagbladet följande historik öfver en hufvudstaden rörande drät selfråga, som genom den ytterligare belys. ning den ger af egenmäktigheten hos chefen för nationalmuseibyggnaden är egnad att tilldraga sig en viss uppmärksamhet: ooK. M:t har den 9 Jan. d. å. i skrifvelse till öfverståthållareembetet anbefallt detta att höra Stockholms myndigheter om hu ruvida staden nu vore benägen att till nationalmuseum utan lösen afstå den s. k. Kyrkholmskanalen jemte dervid beläget jordområde, och derjemte begärt upplysning. om och när en kajbyggnad mellan Skeppsholmsbron och Sillhofvet vore afsedd at! verkställas genom stadens försorg och på dess bekostnad. Med afseende på den förra af dessa frågor har drätselkommissionen beslutit föreslå magistraten och borgerskapets äldste, att staden må afstå från all löseskilling för det ifrågavarande området och kostnadsfritt öfverlemna det till kronan, mot det att kronan, efter rikets stän ders hörande, i stället till staden öfverlåter densamma tillhörande mark vid Ludugårds. landsviken, hvilken staden behöfver för den nya strandgatan till Djurgården. Emellertid hemställer drätselkommissionen, att, i fall rikets ständer besluta, att löseskilling skall erläggas för den vid Ladugårdslands viken begärda jorden, deona löseskilling måtte gå i qviltning mot den lösesumma, som magistraten och borgerskapets äldste stadgat för Kyrkholmskanalen m. m., och hvilken stadens myndigheter från vid pass 50.000 rdr rmt nedsatt till 15,000 rdr. Hvad åter frågan om kajbyggnad mellan Skepps holmsbron och Sillhofstomten vidkommer. så anser drätselkommissionen denna kojbyggnad böra bekostas ensamt af kronan. — Hvad eljest Kyrkholmskanalen beträffar, så upplyses, att byggnadschefen för nationalmuseum, general Kleen, redan i Maj 1850 af drätselkommissionen begärt tillstånd att fylla en del af denna kanal, hvartill kommissionen icke lemnat bifall. General Kleen hemställde då om expropriation af kanalen med tillhörande, och bestämdes af stadens myndigheter expropriationssummean till 23,497 rdr bko med förhöjning af hälften derutöfver. På drätselkommissionens förfrågan, om denpa fordran godkändes eller icke, svarade icke general Kleen, utan begärde i Febr. 1851 hos magistraten och borgerskapets äldste eftergift eller nedsättning af beloppet och lät derjemte till större delen igenfylla kanalen. Magistraten nedsatte emellertid exproprialionssumman till 15.000 rdr rmt, och derom underrättade drätselkommissionen general Kleen, som öfver ett helt år underlät att besvar. kommissionens skrifvelse, hvarföre ny sådan afläts i Febr. 1853 och derå till svar erhölis, att generalen icke kunde i saken åtgöra någonting, förrän han först inhemtat K. M:t tanke. Drätselkommissionen anhöll nu i Juli 1853 hos K. M:t om föreskrifter för en snar och slutlig reglering af saken; men denna skrifvelse föranleddeicketill någon åtgärd, emedan zeneral Kleen icke till K. M., oaktadt före äggande, ingifvit yttrande i ämnet. Sednast Juni månad 1853 förnyade kommissionen in framställving, utan att något beslut derpå öljt. Till riksdagen 1859 —1860 hade slutigen general Kleen, bland återstående utifter för nationalmuseum, upptagit exproriationskostnad till Stockholms stad af blott 0,000 rdr rmt och som grund för denna edsättning åberopat, att norra kröneriet edbrunnit, och att för detta afdrag borde öras. Emellertid var detta kröneri i to alsumman ioberäknadt till ett värde at lott 400 rdr. MM—