Gurli uttömde sig i loftal öfver Walter. Hoa var förtjust åt sin lilla fiskarkoja och sade sig redan den följande morgonen ämna fresta sin lycka såsom tiskare. Ifrån parken gick man upp i det gamla slottet och genom alla våningarne. Då man steg uppför trapporna till den andra, yttra: de doktorn: Blirv det ej ansträngande för fröken oti efter den gjorda resan i deg och promena den i parken företaga cn vandring igerom alla dessa rum, gailerier och trappor. (Ingalunda, herr doktor, försäkrade Gurli. Jag-bar änvu ej lärt mig hvad trötthet vili öga, och skulle verkligen beklaga herrar läkare, om alla voro så starka och friska som jag.