Aftonbladet – 11 mars 1863, sida 3

DAGENS PLENA. Ridderskapet och adeln. Borgareståndets inbjudning att antaga dess förändring i redaktionen af expeditionsutskottets skrifvelseförslag till K. Maj:t angående statspension åt öfversten frih. Ericson lades till handlingarne på framställning af frih. af Ugglas, enär skrifvelsen i sin ursprungliga form redan var af 3 stånd bifallen. En liflig debatt, som räckte i mer än 3 timmar och för hvilken vi ej nu hinna redogöra, uppstod vid föredragningen af sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkande n:o 17, tillstyrkande i första punkten, med anledning af grefve C. G. Mörners och Johan Fedrikssons motioner, en anhållan hos K. Maj:t om förslag till näst sammanträdande ständer att alla till allmänna verk, stater och inrättningar samt kyrkor m. m. anslagna räntor hädanefter skulle genom kronouppbördsmännen uppbäras och ilandtränferlerna nedsättas för att der af räntetagarne yftas. För afslag talade hrr af Klint och Lagerhjelm, frih. Rappe, hr S. v. Troil, frih. Gripenstedt, grefve C. Mirner, hrr Rosensvärd och Reuterskjöld samt grefve uf Ugglas. För bifall yttrade sig grefve Björnstjerna, hr Charpentier (hvilken likväl först yrkade återremiss), grefve C. G. Mörner, friherrarne af Ugglas och Alströmer. samt hr Manner skantz, hvilka alla förenade sig i en af frih. : f Ugglas föreslagen ändring i ordalydelsen, utgående derpå att man tydligare skulle uttrycka önskan om en utredning af frågan samt att uttrycket kostnadsfritt redovisass, som förekommer i beslutet, måtte utbytas mot redovisast. Detta ändringsförslag uppsattes vid voteringen såsom japroposition, hvilken biträddes af 54 röster mot 105, som röstade för afslag. Andra punkten, afstyrkande motioner dels af prosten Pamlund, att ecklesiastike tjenstemän skulle i Mars månad hvarje år få å landtränteriet uppbära lösen för dem anslagen kronotionde, dels af Olof Nisson, att löntagare vid regementena skulle å landtränteriet qvartaliter lyfta sina löner, lades till handlingarne på framställning af grefve af Ugglas, enär denna punkt ansågs beroende af det nyss fattade beslutet. Vid tredje punkten, som afstyrker grefve C. G. Mörners yrkande att, derest under innevaranie riksdag fråga uppstår om löneförhöjning i form af ränteeller tiondeanslag, detta anslag, beriknadt efter hvad detsamma i medeltal för de 10 sista åren utgjort, måtte emot kontant anslag utbytas, samt räntorna och tionden till kronan indragas, uppträdde motionären med en kritik af utskottets motiver, hvari talas om vådan att söka förvandla penningen, från dess egentliga egenskap af bytesmedel, till en värdemätare, Grefve Mörner ansåg deremot och bevisade ex absurdo att penningen är den enda säkra värdemätaren. Sedan grefve Bj.rnstjerna försvarat utskottet blef punkten bifallen. Statsutskottets utlåtande n:r 59, tillstyrkande k. proposition om upphörande af den så kallade Näs kungsgårdshjelp, bifölls utan öfverläggning. Ståndet åtskildes kl. , 3 e. m. Prostoständet. Konstitutionsutskottets memorial n:r 8, med förslag till ändring i 1 8 12 mom. samt 4 11 mom. tryckfrihetsförordningen, afslogs på yrkande af biskop Anjou; hvaremot samma utskotts memorial n:r 9, med förslag till ändring i 4 10 och 11 mom. tryckfrihetsförordningen, antogs att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. För öfrigt har dagens plenum upptagits af vidlyftiga disaussioner ötver ekonomiutzkottets betänkanden n:r 93 och 94, rörande revision af gällande landshöfdinge instruktion samt om ändring i sednast utfärdade stadgar för Carolinska med. chirurg. institutet, hvilka bådadera afslogos, den förra med 41 röster mot8, den sednare med 38 röster mot 6. För diskussionerna hinna vi i anseende till den långt framskridna tiden nu icke redogöra