DEN RÄTTA. ) BERÄTTELSE AB MARIE SOPHIE SCHWARTZ: På tröskeln stod en högväxt qvinnofigur. Lampans matta ljus föll på hennes ansigte, det var nästan lika t som natten. Qvinnan, som stannat på tröskeln tydligen för att taga en öfversigt at rummet, yttrade på knappt egriplig svenska: tJag önskar träffa kepten Bengt Falkerä stern. Vid ljudet af hennes röst utropade den sjuke: Benogt Falkenstern är död.4 Han töll liflös tillbaka ned på kudden. Qvinnan störtade fram till sän en och utstötte ett skrik, sådant som endast den kan uppgifen hvilken förlorat sitt sista hopp. et blef en stor uppståndelse. Doktorn, Walter, Allon och tant Catlaine kommo inrusande. Under den bestörtning som uppsod, då allas uppmärksamhet riktades på den till utseendet sanslöse Falkeastern, drog sig den främmande qvionan åt sidan och försvann ur rummet. EöDoktorn hade lagt sin hand på Falkensterus bröst, och efter en stunds förlopp sade han med högtidligt allvar: cHan är död!? a Hvilka händelser dagen än fört i sitt sköte. så kommer natten för att aflösa den. B. n:r 19, 123, 25-27, 29, 30, 34 35, 37,20, 42 18), 43, 48, 47,48 (BB), och 57. je