med billighet kunna fordra af Belgien vore att det söker bereda dem de möjliga förmåner och linåringar vid utförandet af traktater och af skaffatidet af Scheldetullen genom kapitalisering på antagliga konditioner. Vid öfverenskammelsen om upphäfvandet af Sutdsoch Stadetularne, hade man bestämt att hvarje stat skulle kunna betaia sin andel i 20 års terminer. Sålunda fördelta, skulle Sverges och Norges andel i kapitaliseringen al Scheldetallen blifva en obetydlig ärlig afgift, som knappast blefve märkbar uti dessa länders budget. Vi känna ieke tullkomligen de mätt och steg som för närvarande afhandlas; men man försäkrar oss, att Belgien t. ex. likasom Hamburg; då frågan var om Stadetullen att draga adel af kapitalet, äfven skall följa samma exempel, och öfvertaga på sig .:del af kapitaliseringen för Scheidetulien. Återstoden skall fördelas på de andra staterna efter proportion af deras fart på Schelden, och i sådant fall skulle Sverges andel icke öfverstiga 500,000 francs och Norges en och en half million; med ett system af passande årsafbetalningar skulle en så obetydlig summa icke kunna medföra någon svårighet i finansielt hänseende; hvarföre vi hoppas att Sverges och Norges regering, eiter noga eftersinnande och öfver läggning i denna fråga, icke kan annat än inse sin handels och sjöfarts verkliga intressen, och sålunda icke vägra att deltaga med de öfriga staterna i en proportionerad kapitalisering af Scheldetul!en. ——————LLLL