ell hen måhända jä mindre persentg väg skulle besvara de mot honom brtkade storka ultrycken, hvarelter han lemnade salen Denna gåfulla hotelse bar föranledt det rykte, alt regeringen ämnar med det snaraste upplösa kammaren. Bedan iinistrarne efter detta uppträde letanat salen, kölls könselj, för att rådgöra om rätta sättet alt Spå mindre personligt sätt låta kammeren erfara följden af det samma. Man vet ej hvilka och huru många marens upplösning, men resultatet blef, att man ej onsåg rådligt vidtaga denna åtgärd. I stället beslöts att i den officiella Strats anteiger tillrättavisa kammaren, och i nämnda organ läses nu för den 3 dennes en ariikel. hbvatuti det heter, att tficriolet af de deputerade anslagit en ton, stridande mot den aktning men är skyldig regeringen, ätt de regeringsåteärder, som vidiagits på grund af bestäende traktater och uteslntande afse Preilssens erhet, blifvit på det mest föri hatliga sätt hånade, och ministrarne förnärhl made 8å hänsynslöst som möjligt. Vidare hi heter det: fÖb ad har den afeigt fram iträdt att tillintetgöra kronans rätt att fritt ej välja ministrar. en fråga tobste e8ledes påtränga sig regeriogen, om man kan beigära al henne att utsatta sig för upprepan3idet af sådana förhandlingsr, eiler om den enliga rätt att upp! regeringen dock til så allvarligt steg, lighet Öppen för det förfott siga ordnandet af fivonsförvaltningen för år 1863.5 Preussiska de, utcradekemmarens militärutskott, som den 3 diskuterade regeringens om ijenst-kyldigheten, facn detta osetilacligt, eller såg deri icke något försök till försoning, eller menade till och med att detta förslag vore ännu värre än allt hvad regeringen hittills begärt efrepregentetionen. — Deputeradekanimaren sjelf har i budgeten vöprfat anslog. t al 6000 thaler för Preussens miliärfullmäktig i Pe Yle -jUrsburg, samt be; enseg at 31.000 tha il uppekjuta ett sigt att hålla gsmesZz pågår mellan pre ettetua, och att den ick . emeden de begge trarne ömsesidigt föreb:å hvar) j j ade polska frihetsförorsakat. POL Från polska gränsen föreligger nu följande, den 1 Mars daterade, detaljberättelse om 5 AD i Malsgosez med ryska kolonner under Czengeri, Zwirow och Dobrowolski, som kommenderade tillsammans 4000 man med 6 kononer. itul Molegoscz, en mellan kuliar belägen, vf trähus bestående emåstad 1:7, mil från Chenjciby. Der befann sig redan deuft.ån Wlosmed honom. ryska kolonner frän tre sidor mot Melagosez: öfverste Zwirow med en bataljon iofanteri Joch 2 kanoner från Jedizeiow, dit han ankorhmit från Kielce; Deobrowolski med en bataljon infonmteri och 2 kanoner från byn Brzege, kommande från Stobniea, samt öfverete Czengeri med 1 bataljon infanteri och 2 kavoner, som från Kielce ötver Chenciny på en sidvväg msrecherade mot Malagoscz Dessutom ättöljdes hvarje kolonn af ett detechement kossecker, och Zwirows derjemte af en eqvadron dragoner. Kolonnerna Zwirow och Dubruwolrki förenade sig I mil från Malagosez, och visade sig somtidigt sydveet otn staden, medan Czengeri onryckte från i. nordost. Ehuro genersl Langiewicz nu som förut var benägen att undvika en regelrätt elagtning, såg han sig likväl i den belägenhet, att han borde antaga striden. Hanlemnade derföre staden och intog en fast ställning på kullarne vester om densamma, så att den ena flygeln stötte till en med skörpaf klyftor. Tre lätta fälsckanoner (af trä?) placerades på höjderna; men två andra tunga al jern förmådde han ej skaffa upp, utan lät dem ligga vid foten af en kulle. Det första rystcane fjorde var attantända MalagoscZ; plundra staden kunde de icke, emedan de snart fördrefvos genom välriktade skolt ur fältslangorna och genom en sker skytteld, som nedsträckte nånga, hvsrefter de uppstälide sig i slagordning öster om saden. Ryssarnes ställning var ofördelaktig; än att den brinnande staden masserade polängre bort tillät dem icke dalsluttningen. Skjutendet å ömse sidor räckte från kl. 8 flera angrepp på ryska fotfolket, som då under skjutundet drog sig tillbaka. Vid ett sådant angrepp togo liemännen två kanoner, men kunde ej föra Cem med sig, emedan ryssarne jagat bort med förställare och bäster, och en häftig gevärseld riktades mot polackarne under försöket. Efter 5 timmars strid, i hvilken ryssarne förlorade 400 man i döda och sårade, anträdde de öätertåget. Czengeri drog temligen skyndsamt mot Chenciny, eannolikt af fruktan att Langiewicz kunde förekomma honom och angripa Kielce. Zw:row och Dobrowolski tågade till Tokarnia, en by på vägen mellan Chenciny och Jedrzeiow. Generel Langiewiez, som i början följde Czengeri, vände plötsligt om, för att förtölja Zw.row, men när han anlände till Tokarnia, hade Zwirow och Dobrowolski redan hunnit plundra och lemna byn, samt marscberade nu i nordlig riktning till Chenciny. Langiewicz hvilade öfver natten i Tokarnia, ryckte derefter i sydlig riktning på Jedrzeiow; från denna stad böjde han vesterut och drog öfver Naglowice till Slupce, der han tillbragte natten den 25. Emeiler tid hade kolonnerna Zwirow och Dobrowolski, utan att veta hvart Langiewicez vändt sig, åter ryckt på Malagoscz, medan Czengeri besatte kullarne vid Chencioy, som behberrska vägen till Kietce. Zwirow och Dobrowolski läto nedbränna resten af Malagocz och marscherade på Wioszezow, dit en del af Lapgiewiez vagnar under striden dan DÅ madan cfäreta dolan af AinimAara ta andra att vara skulden till alla de bry derier, ! general Langicwicz strid den 24 Febr, vid; Wicz anlände nämnde dag! I vezow komne Jezioranski och förenade sig; Bemtidigt Lärmed ryckte tre: skyttar besatt skog, d.n andra skyddades! er! den betsnn sig icke länvgre från höjderoa, lackarne för deras eld, och att uppställa sig! f. m. till kl. 1, hvarender liemännen gjorde: ministrar, som hos konungen förordat kamI I ; ; ) i j 4 g H l j I i