arftagaren. Vore Allon den, hvilken blifvit utsedd dertill, hade han slösat sina artigheter på mig. 1 detsamma kom häradshöfdingen fram till Beata: Hennes nåds son ämnar gå kanslivägen, har jag hört,, yttrade han och satte sig hos Beata. Han tyckes i alla afseenden kunna berömma sig af att vara ett lyckans skötebarn. Ja, Gud har varit mycket nådig emot honom, då Han i sin godbet uppväckte min kusins deltagande för Allon, sade hennes nåd med en blick åt höjden. Utan Falkensterns hjelp skulle Allon aldrig kunnat komma i tilliälle att få den uppfostran han nu fått. Jag fruktar bara att... at... han blifver något bortskämd. Om det nu skulle behaga Herren alt kalla min kusin hädan. får Ällon säkert svårt att finna sig uti att helt plötsligt blifva förvandlad till en fattig extra-ordinarie, som under försakelser måste arbeta för sitt dagliga bröd, sedan han haft allt fullt upp och icke vetat hvud behof och sparsamhet vill säga.4 Jag kan heligt försäkra hennes nåd, att unge von BStral aldrig kan drabbas af ett sådant öde. Det dokument, som i dag blifvit undertecknadt, bar fullkomligt betryggat honom derifrån. Jag kan icke annat än lyckönska er ä er sons vägnar.t Häradshöfdingen gick. Beata sökte för. klara hans ord. Slutligen mumlade hon vid sig sjelf: tSkulle förmögenheten ha blifvit delid emellan Allon och Stefan? Innan aftonen gick likväl det ryktet ibland busets folk, att testamentet var uteslutande till förmån för Allon. På hvad grund detta rykte hvilade kunde man ej så piecist säga, men kaptens betjent hade sagt att han, under det att han städade dennes bord, fått se konceptet till testamentet, och att der stått att Allon skulle ärfva alltsammans. Forts. följer.)