EOS NA ETTER hufvuddepoter, att vara af ovärderlig nytt: och att i väsentlig mån underlätta unions försvaret. De fördelar i chkonomiskt och kommersicl hänseende, som för båda länderna skulle uppstå genom nordvestra stambanans byg gande, torde af flertalet i våra materiels tider mest uppskattas och lättast inses Nya afsättningsorter och nya tillfällen til varu-utbyte skulle derigenom i rikligt mått beredas, och detta isynnerhet för medlersta Sverges provinser. Westergötland, Östergötland, Wermland och de sädesrika delarne af Mälaredalen kunde förse Norge med dess spanmålsbehof, äfvensom med boskap och ladugårdsprodukter jemte yllevaror från Boråstrakten. En del af Jernoch trävaru-handeln skulle sannolikt draga sig till Christiania-fjordens hamnar, i stället för till vestkustens. Å andra siI dan skulle förmodligen en stor del kolonialoch speceri-varor jemte hafvets produkter samma väg komma oss tillhanda. Att provinsen Wermland i främsta rummet skall komma i åtnjutande af dessa I fördelar, är gifvet. Redan nu:idkas icke obetydlig handel mellan provinsens vestra del och Norge, dels genom försäljning af j Kreatur och ladugårdsprodukter, dels af I spanmål samt jernoch trävaror. Och det jär klart, att en jernväg i dessa trakter, Iliksom annorstädes, skall utvidga denna ji handel samt åstadkomma en omgestaltning och mångdubbling af trafiken. Handeln med lefvande kreatur är redan Iså liflig och allmän, att kreatursprisen i I vestra Wermland helt och hållet rätta sig efter dem i Christiania. Denna handel bedrifves vanligen i socknarne genom kringresande uppköpare, som föra de uppköpta kreaturen till Christiania eller trakten deromkring. Men då det är betydliga svårigheter underkastadt och för kreaturen ganska menligt att gå 15 å 18 mil landväg, så skulle en jernbana särdeles underlätta och utvidga denna trafik samt derigenom verka ytterst välgörande på ortens ladugårdsskötsel och landtbruk, Invånarne i Österdalen, d. v. s. Glommens floddal mellan Kongsvinger och Elverum samt derofvanför, hafva genom skogsafverkning förskaffat sig ett visst välstånd. Men de äro årligen i behof af spanmål, och detta dertill af ganska betydliga qvantiteter, emedan frosten icke sällan förstör äringen. Nämnde behof har hittills nödtorfteligen blifvit fyldt, dels från Christiania, dels från Sverge. Blefve jernbanan mellan Arvika och Kongsvinger fullbordad, så skulle säkerligen icke allenast Österdalens, utan äfven kringliggande trakters spanmålsbehof tagas från Sverge, nemligen från de närmast Wenern liggande delarne af Wermland oeh Dalsland samt från Österoch Westergötland. Att spanmålen redan nu går denna väg bevisas deraf, att till norra ändan af By-elfvens och Glafsfjordens vattendrag under år 1861 fraktades omkring 35,000 tunnor spanmål, hvaraf omkring hälften fördes till Norge. Äfven de Wermländska brukens jernförsäljning på Christiania, som under någon tid legat nere i anseende till de på sistal. tio åren så betydligt höjda arbetsoch forj. lönerna, kommer troligtvis genom en jern-. bana att åter blifva liflig. På sednare tider har man tagit mycket jern i Christiania från Göteborg, hvartill tullens nedsättande för jern, som införes i Norge sjöledes, väsentligen bidragit. Men då det jern, som landvägen från Sverge införes i Norge, är tullfritt, så blir allt skäl att förmoda, det åtminstone hela medlersta Norges jernbehof på nordvestra stambanan skall fraktas från Sverge. I afseende på trävaruhandeln må nämnas, att redan nu åtskilliga svenska sågverksegare i Wermland på vintern låta köra sin planktillverkning af gröfre dimensioner till Kongsvinger, för att derifrån ufgå med jernbanan till Christiania. Och lå priserna i utländska marknaden äro beydligt högre å Christiania trävaror, än å söteborgs, så är troligt att, då jernvägen plifvit fullbordad, en mängd gröfre virke kall söka sin afsättning i verldsmarknaden fver Christiania. För att mäta omfånget af den godsoch aru-trafik, äfvensom af den personal-trafik, om genom nordvestra banans fulländande ch sammanbindande med en mängd anra kommunikationslinier kunde uppstå rellan Sverge och Norge, må följande 0 SJ etter jerta, bestämd karakter, fri från all en-je elsk gudlighetsmani?, med sunda lefnads fle sister och alldeles utan onvernanternaa