Aftonbladet – 26 februari 1863, sida 3

allt tvifvel. Insurgenterna iha från denna stad dragit sig tillbaka in i Bialowiezskogen i guvernementet Grodno. Denna i vår verldsdel enda urskog på slättland har ett ytinnehåll af 20 qvadratmil och utom spridda bostäder för ko!are, jägare m. fl., ligg-r midt i den en by af samma namn. En yta af 20 qvadratmil erbjuder en tillflyktsort för mer än 5000 insurgenter, och så manstarka skola dessa vara på denna trakt. De äro der betryggade för plötsliga anfall och i stånd att rilitäriskt organisera sig samt, i händelse lyckade utfall göras, beväpna sig med ryssarnes vapen. Största faran för ryssarne utgör krigsskådeplatsens förläggande i det gamla Lithauen, och detta af flera skäl. Redan Lithauens, d. v. s. guvernementerna Wilnas, Grodnos och Minski, g ografiska läge är sådant, att det ej tillåter de opererande trupperna att fast stödja sig på vissa strategiska linier; dessutom utgöra vattennätet, träsken till en utsträckning af flera hundra qvadratmil samt ofarbara vägar, med undantag af militärvägen Kowno-Moskwa, oerhördt stora naturhinder. Tänker man sig till allt detta den ofantliga ytan af 3700 qvadratmil och en gles befolkning af knappt 3.200,000 menniskor, så skall man finna det begripligt, att å ena eidan en större armås proviantering är mycket svår, men att å andra sidan en liten armå löper fara att, till följd af det ofantliga Omfånget af dan trräng, den skall betäcka, småningom tillintetgöras.? Östsee-Zeitung säger sig ur tillförlitlig källa i Werchau ha inhemtat, att generalrådet för S:t Vincentföreningen i Paris från franska ministåren erhållit afskrift af en not tili Frankrikes och Englands konsuler i Warechau, genom hvilken dessa af sina regeringar anbefallas att lemna de polska qvinnor, som inrätta hospitaler för sårade insurgenter el ler i allmänhet vilja egna sig åt deras skötsel, allt officielt bistånd. Till följd häraf har S:t Vincentföreningens generalråd enträget uppmanat denna förenings provinceialråd i Polen att taga de all mensklig hjelp beröfvade insurgenterna i sitt synnerliga beskydd och förskafta dem all möjlig vård. De sårade insurgenternas tillständ är på många orter verkligen beklagansvärdt. De i striderna vid Siemiatycze och Wonchock sårade lågo i nära 18 timmars tid qvar på öppna fältet, och först på tredje dagen blefvo de, som ännu voro vid lif, förbundna af läkare. För det vid detta fälttåg så nödvändiga sjukvårdsväsendet ha insurgenterna nästan alls icke sörjt, och at de sårade hemfaller den vida största delen åt en säker död. Enligt Neue preussische Zeitung skall en konflikt ha förefallit i Michalowiee mellan österrikiska och ryska trupper. Efter en strid mellan ryssarna och insurgenterna vid det en mil norr om Krakan belägna Myslowiiz begålfvo sig omkring hundra kossacker in på österrikiskt område; de der förlagda österrikiska hussarerna ville alväpna denna trupp, men ryssarne gjorde motstånd, och i hendgemänget skola 5 österrikiska husarer blifvit sårade, men tillfångatagna kossecker och bland dem, såsom det uppgifves, en of ficer lära ha törts till Krakau. Till. följd häraf har fältmarskalklöjtnanten Bamberg begitvit sig till stridsplatsen. TURKIET, Uti Albanien, der Porten sammandrager en härsmakt af 30,000 man, råder stor rörelse. I spetsen för densami a står furst Skanderbeg med en garibaloisk friskara. AMERIKA. Från Newyrk förmäles den 7 dennes, att blokaden framför Charleston handhafves med stränghet och att den ursprungliga blokadeskadern blifvit ökad med 20 bepansrade skepp och kanonbåtar, under amiral! Duponts befäl. Pansarskeppet Montauk och 4 kanonbåtar hade dea 1 dennes angripit fästet MAlister. Bombardemanget var ytterst häftigt, och forifor flera timmar, hvarefter fiottiljen drog sig tillbaka. Från Vera Cruz berättas, att fransmännen låtit skjata 13 mexikanare hvilka sökt förgifva franska soldater. Chefen för general MClernands kavalteristab, öfverste Steward, som med 200 man företegit en rekognoscering, hade blitvit öfvergifven af sitt folk och fallit i fiendernas händer. Han hade hos sig flera uppiysande militäriska papper.