Aftonbladet – 21 februari 1863, sida 6

på Nya lestamentets helga skrifter och Sveriges främsta grundlag Och på det Eders Kongl. Maj:t må finna, att vi icke hysa några åsigter, som kunna leda till störande af samhällets lugn eller åstadkomma allmän förargelse, våge vi underdånigst bifoga ett exemplar ef Svenska Baptisternas trosbekännelse, antagen vid deras allmänna möte i Stockholm, den 28 Juni 1861. Vi våge ock derföre i djupaste underdånighet anropa Eders Kongl. Maj:t om hjelp från den svåra belägenhet, i hvilken vi, genom våra samvetens kraf, blifvit satte. Med hvarje år måste svårigheterne tilltaga i den mån våre barn, och yngre medlemmar af vårt trossamfund, uppvexa. Eders Kongl. Maj:ts landsfaderliga hjerta kan, ;å hoppas vi, icke fördraga, att någon af Dess trogna undersåtare, än mindre att flera tusen (såsom synes af underdånigst bifogade statistiska tablåer öfver samtliga Baptistförsamlingar i Sverige för åren 1857—1861), nödgas lida blott för sin religiösa öfvertygelse, eller skola fortfarande nekas åtnjuta de s.k. naturliga och medfödda rättigheter, hvilke numera respekteras i de flesta andra civiliserade länder, der kristendomen, kärlekens religion, herrskar. Skulle nu Eders Kongl. Maj:t i nåder behaga föreslå och Rikets Ständer finna sig föranlåtna antaga dessa af oss ofvan underdånigst föreslagna ändringar; så vilje vi med tacksamhet begagna oss af det oss erbjudna tillfälle, att af staten blifva erkända såsom ett från svenska kyrkan skildt trossamfund. Derigenom kunde ordning och reda i de kyrkliga förhållandena vinnas. Genom den ökade friheten skulle ock visserligen månge, mot Guds bud och det derpå grundade löftet i 16 Regeringsformen stridande, kränkningar af ömma samveten komma att upphöra, Guds välsignelse skall ock visserligen tillfalla dem, som för Hans rikes befrämjande föreslagit eller antagit sådana tidsenliga, sant frisinnade och ädla lagstiftningsåtgärder. Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste, tropligtigste undersåter: (2002 underskrifter äro tills dato inlemnade; minst lika många väntas från norra och södra orterna.) Bil. A bär titeln: Utlåtande, om betydelsen af de i svenska författningar under sednare tider begagnade orden den rena evangeliska läran. Af utlåtandet, som upptager mer än sex skrifna ark, tillåter utrymmet endast att meddela följande hufvudärag: Ifrågavarande uttryck förekommer utan närmare bestämning i 4 och 28 88 Regeringsformen samt 2 mom. 3 8 Tryckfrihetsförordningen. Då agrundlagarne, enligt sista punkten 83 Regeringsformen efter deras ordalydelse skola i hvarje särskildt fall tillämpas; . -. är klart, att, då den grammatiska tolkningen gifver ett rimligt resultat, icke någon annan får begagnas. Att alla civile Embetsmän, genom 28 8 Regeringsformen skulle förbindas att obetingadt godkänna alla de lärosatser, som innehållas i den oförändrade Auggburgiska Bekännelsen samt Upsala Mötes Beslut af År 1593,, vore desto mer orimligt, som i Upsala Mötes Beslut, i egenskap af trosnorm äfven åberopas . . -. then präntede Kyrkeordningen af 1572, hvilken numera är högst sällsynt. Flere beslut af de högsta Myndigheterna . . . ådagalägga . ., att den allmänna betydelsen af ifrågavarande ord: den rena evangeliska läran.. i 2 mom. 3 8 Tryckfrihetsförordningen mej får inskränkas genom något tillägg, hemtadt från 2:dra Regeringsformen.o — Följaktligen få ej heller berörde bestämmelser tillämpas vid tolkningen af ifrågavarande uttryck i de två förordningar, som Kgl. Maj:t... till befrämjande af religionsfrihet . . . behagat den 23 Oct. 1860 i nåder utfärda.e Dessutom hafva Upsala Mötes medlemmar erkänt protestantismens formella princip, klarast uttryckt i Concordie-formelns ord: symbola eller bekännelser, och andra skrifter hafva icke macht at döma, ty thenne myndigbet tilkommer allena then H. Skrift, utan the bära allenast vitnesbörd om vår lära och henne uttyda, samt visa huru then H. Skrift uti the omtvistade artieklar i alla tider blifvit förstånden och uttydd af the Lärare i Gudz församling som tå lefvat. Häraf är ostridigt, att, — äfven om med orden: den rena evangeliska läran förstodes läran, sådan som den uti den oförändrade Augsburgiska Bekännelsen samt Upsala Mötes Beslut af År 1593 antagen och förklarad är, — Domstolen likväl . . måste komma till samma resultat som om ifrågavarande uttryck icke uppfattats enligt bestämmelsen i 2 8 Regeringsformen. De öfriga Bilagorna utgöras af följande skrifter: Bil. B. Hvilken är Svenska Stats-religionen? Hvad förstodo 1809 års Lagstiftare med den i 16:de Regeringsformen stadgade Religionsfrihet? Två frågor besvarade af Chr. Naumann. Lund. Från Lundbergska Boktryckeriet 1857. Bil. C. Religionsfrihetsfrågan. Svar af Prof. Chr. Naumann på en i n:r 240—242 af Svenska Tidningen införd recension. Postoch Inrikes Tidningar, N:r 265, 275, 282 283 för 1857. Bil. D. Kyrka och Stat. M 2. Första Afdelningen. Ett och Annat om Religionsfrihet. Andra Häftet. Hurudan är religionsfriheten nu i Sverige enligt lag? a) i afseende ås. k. konventiklar. Upsala 1850. Wahlström å Ca