Aftonbladet – 18 februari 1863, sida 3

ville närmare betärka frågan innan den afgt res, ty han befarade att de tre medstånden a artighet skulle bifalla inbjudningen, men högst f infinna sig, ehuru han icke betviflade att motia nären med sin varma patriotism och lätthe att uttrycka sig skulle blifva högst intressant helst denne för närvarande icke behöfde bär: något ansvar för hvad han yttrade. Sjelf skull talaren ingalunda vägra de upplysningar han så som departementschet kunde lemna. Slutligen bad grefven att på förhand få för klara det han numera kommit till den åsigter att skilnaden emellan den s. k. stora och lill flottan borde börja för befälet redan vid ingå ende i vapnet, samt t llade att, ehuru han ickt önskade något gemensamt sammanträde, han lik väl icke yrkade afslag på hr Brakels begäran. Grefve af Ugglas hade visserligen icke funni de gemensamma sammanträdena hafva medföri någon särdeles nytta, men det hade kommit sig deraf att man uti de frågor, som afhandlats, hade i de öfriga stånden tagit närmare känne dom om detaljerna. Så vore icke förhållandet med denna, hvari specialkunskaper finnas mera hos adeln än något annat stånd. Statsutskottet tycktes äfven hafva visat någon tvekan vid behand. landet af femte hufvudtiteln och särdeles som denna af bristande detaljkunskaper sig härledande tvekan är temligen allmän, yrkade talaren bifall till förslaget, på det att man måtte komma till full klarhet om hvad som under nuvarande förhållanden vore klokast att göra. I samma riktning talade friherre J. W. Sijernstedt, hvilken var öfvertygad att en fråga, som gick ut på många millioner, ingalunda skulle med likgiltighet behandlas. Ett gemensamt sammanträde vore så mycket vigtigare, som det vorejden endajform hvarunder ministern för hela representationen kan mundtligen noga utveckla hvad han anser vara för sjöförsvaret nödigt. Önskade slutligen att förslaget blifvit af grefve v. Paen med mera värma emottaget samt att dennes kända anspråkslöshet icke måtte hindra honom att vid ett blifvande sammanträde uttala sig. Hr Brakel, som förklarade sig hafva blifvit af föregående talare förekommen, uttryckte sin förundran att en minister, som sjelf framlagt ett så vidtomfattande, genomgripande och omhvälfvande förslag i afseende på sjöförsvaret, skulle tro att man icke hyste allmänt intresse för denna fråga. Men äfven om hela svenska folket skulle visa sig likgiltigt, måste talaren, som står i op: position mot grefve v. Platen, yrka på tillfälle att få bemöta hans visserligen välmenta, men i grunden skadliga förslag. Sedan ytterligare en talare uppträdt i samma syftning och förklarat att den af sjöministern uttryckta åsigten om skiljandet af befälet vid de olika sjövapnen vore mest förderflig för den grundgående flottan, hvarpå i sådant fall aldrig något dugligt sjömanskap skulle uppstå, samt grefve v. Platen besvarat de gjorda anmärkninfun och hoppats att intresset hos talarne, för hvilkas yttranden han var tacksam, måtte framdeles fortfara och drifva dem att när ämnet förekommer uttala sina åsigter, blef hr Brakels förslag af ståndet bifallet. Plenum slutade kl. , 1 på middagen. Presteståndet, Doktor Wåhlander hade i skrifvelse, åtföljd af läkarebetyg, anhållit att blifva från riksdagsmannakallet entledigad, i anledning hvaraf beslöts anmoda domkapitlet i Linköping att anställa nytt val. Derefter föredrogos och godkändes ekonomiutskottets betänkanden n:o 57, afstyrkande undersökning huruvida dispositionsrätten till åtskilliga jordlotter på Gotland tillhöra kyrkoherdarne eller ej; n:o 58, afst. skiljande af landshöfdingeoch militärbefälhafvarembetena på Gotland; n:o 60 d:o, biskopsembetenas indragning; n:o 61, d:o tillstyrkande skrifvelsetill K. M:t om åtgärders vidtagande att bereda qvinnan anställning i för henne passande tjenstebefattningar; efter votering med 31 röster mot 12, Härom uppstod en temligen långvarig diskussion, hvarunder doktorerne Lindgren, Runsten och kyrkoh. Ternström talade för afslag. Vidare godkändes samma utskottsbetänkande n:o 62, afstyrkande utsträckt fribrefsrätt för läns män; n:o 63 d:o, ändring i sättet för kronobrefbäringens utgörandeno 72d:0o, vidtagandeat åtgärder till hämmande af tiggeri; n:o 73 d:o, revision af jordeboken; n:o 74 d:o, ändrade bestämmelser om personalen vid inre tullbevakningen; 75 n:o d:o, förbud mot gesällvandring, efter en längre diskussion och genom votering med 31 röster mot I för återremiss; n:o 76 d:o, upplåtande på entreprenad utaf tryckningen af allmänna författningar och kungörelser; bankoutskottets utlåtande n:o 24 tillstyrkande ackordsanbud af häradshöfding Berger och grosshandelsbolaget Renström komp. Lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 2, tillstyrkande att hos K. M:t begära utarbetande af förslag till ny legostadga, afslogs. Ridderskapet och adelns samt bondeståndets inbjudningar angående ekonomiutskottets betänkanden n:o 54 och 55, lades till handlingarne. Vidare godkändes statsoch ekonomiutskottets betänkande n:o 7, afstyrkande motioner om beredande af lättnader vid rustningsskyldigheten i Skäne. Ekonomiutskottets bet. n:o 77 d:o, kronofogdetjensternas indragning; n:o 78, tillstyrkande änring i serafimerordensgillets cirkulärbref d. 2 Mars 1804; n:o 79 afst. åtgärder till försvårande af prestbetygs förfalskning; n:o 80 d:o, ändring i reglemente för städernas auktions verk; hvaremot n:o 81, afst. undersökning om tillkomsten af vissa åt läroverken anslagna prebenden återremitterades; n:o 82, i anledning af återremiss af bet. n:o 43 lades till handlingarne, Borgareståndet. Tillkännagafe att hrr Åschan och Dahst öm blifvit utsedda till suppleanter i ekonomiutskottet. Derefter bifölls utan diskussion bankoutskottets betänkande n:r 21, tillstyrkande ett till riksbanken gjordt ackordsanbud. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 2, tillstyrkande en skrifvelse till K. M:t med anhållan om utfärdande af en ny legostadga föranledde deremot en stunds ganska Niflig diskussion. Flera talare yttrade sitt missnöje deröfver att utskottet icke närmare motiverät en sådan skrifvelse, samt yrkade återremiss,