Aftonbladet – 17 februari 1863, sida 3

plan äro så talande, att förslaget icke kan dö, utan sannolikt förr eller sednare kommer att bringas till utförande. Men en så stor och vigtig fråga torde länge behöfva diskuteras, innan den blir mogen, till praktiskt genomförande, och framför allt måste personer med anseende och ihärdighet taga saken om händer. Hvem hade väl kunnat tro att Paris inom Joppet af ett tiotal år skulle undergå en sådan fö ändring, och att en sådan liflighetsskulle gå i spåren efter ombyggnaden. Stockholm är äfven vårt lands hjerta, äro dess sing friska, så skall ock helsan sprida sig i hela kroppen. Om icke alla tecken bedraga, se vi redan morgonrodnaden af den dag eom stundar för lif och rörelse i Stockholm. Sedan insändaren förutskickat dessa allmänna reflektioner, ber han att få göra några anmärkningar och tillägg, hvilka om de icke kunna rubba vägskålen ät ena eller andra hållet, dock möjligen kunna gifva anledning till att pressen apptager frågan, utan hvilket förslaget till en tid torde falla i glömska. Planen är nu uppsitven i sin helhet — men förslaget synes iannde till de millioner, som der förekomma, alltr stort att genomföra. Låtom oss då börja med en million; dermed kan åtminstone ett avarter uppbyg edan det blir färdigt kunna husen der s och lemna tiligång till ett annat qvarter och så vidare; blir det lönan-. le så bildas snart nya bolag och saken går ar sig. sjelf, i m:tsat: fall ha några betydligare summor ; :) blifvit bortblästa. men h fordras att plaaen skall vara af Kongl. Maj:t fastställd. Författaren har ansett, att hvarje rum å 250 vadratfot skulle kunna uppbygas för 1500 MM l ned trappor och kök. Om i anseende till ett vackert byggnadssätt, och den komfort man allt mer och mer fordrar våningar, för säkerhetens skull vi anhålla att öka summan till 2000 rdr, så torde ett annat tt finnas att få de ökade 500 rår ersatta. Hvarje dok stockholmsbo har med bekymmer och del-; agande sett i hvilket uselt skick arbetsklassens i bostäder nu äro, att deras rukliga tillhåll årli-; sen nedrifvas och tomterna bebyggas med stora: mus som med större våningar lemna mera reve-: ty på kapitalet, att arbetarebostäder, i stället cke uppbyggas, och att de fattiga derigenom slifra mer och mer undanträngda. Höga hyror; ör utla kyflen blir deraf en följ Ett dåligt. lägte uppstår, när barnen uppväxa i kalla oc ruktiga rum; tjufveri och osedlighet blifva sä-: erligen de frukter Stockholm kommer att skörla, om det så fortgår. Denna olägenhet hvaraf vår vackra stad nu. ider, möjligen lika mycket som genom den trånga taden innom broarne, kunde i sammanhang med ludbergs plan afhjelpas, om ett blifvande bolag ör ombyggandet, ville appköpa tomter längre ort på nalmarne, och samtidigt med rifningen f husen i staden, derstädes uppföra arbetareostäder af de gamla materialierna. Då dessa ore färdiga kunde de säljas och lemna tillgång ill den stora byggnadskassan. Huru man än ill bygga arbetarebostäder af nya materialier, tan att fela mot den nuvarand2 byggnadsförrdningen vill det icke bära sig, återstår av föra hur det kan gå då man har tegel, dörrar, ster och kakelugnar så godt som för intet v dessa gamla materialier lära väl icke myc et betala sig, om de under rifningen, då utrym :e saknas att förvara dem, skola älj Det är möjligt att författaren tänkt i samma igtning, men då han icke uttalat något derom, daren som länge sett det tilltagande af arbelarcbostäder, med ehm g n möjlighet att få en älsklingsidå rcali unmanhang med stadens ombyggnad, 0 öre ansett för en pligt att påpeka förhållandet. -d—AREA PEIER