Aftonbladet – 14 februari 1863, sida 2

Felix sakta gnällande slickade. Falkenstern böjde sig ned. Det var ett bara eom låg der till utseendet ganslöst. Pengt lyftade upp den stockurs vare!sen på sina armar och bar den upp till sig, allt under det Felix nu helt gladt skällande sprang bredvid hus bonden. Hvarför Falkenstern icke förde sin börda till venstra flygeln der han vur säker att finna hela den qvintiga tjenstepersonalen, kom deraf att han icke ville det denna hän delse genom pigornus obetänksamhet skule komma till Anna och oroa benne, itall så ilia vore att barnet var dödt. Allt nog, han bar det upp till sig. Sedan han lagt det ned på soffan 1 det inre rummet, ämnade hen ringa och skicka bud efter tant Catharina; men i detsamma fästades hans ögon på barnets bleka ansigte, och han ryggade flera steg tillbaka, ty den vaielse han hade burit på sina armar var ingen aunan än — Gurli.