Aftonbladet – 13 februari 1863, sida 3

märkta artister haft åtskilliga invändningar att öra Frih. C. Cede ström hade åtskilliga formela anmärkninvar mot det kta lagförslaget, sssom aut et moment d i manbang med tryckfrihetsföroråningen, som redan innehöll detta stadgande m. m, och yrkades återremiss på det viskottet måtte pröfva detta. För återremiss tziade äfven hrr fedt ech r. Qvanten, hvilka anmikte att vid förra riksdagen hade samma motion bufvitförkastad, emedan utskotiet ansett ett formuleradt lagförslag hafva bordt roedföolja, men då sådant nu blifvit efterföljdt, har utskouet ej pröivat försleget, uten förordat precis samma åtgärd som det vid förra riksd-gen fö tade, hviket inne: bure en besynnerlig konseqvens. Betänkandet blef det ouktadt bifallet. Flera utskottsbetänkanden biföllos utan diskussion. Ekonomiutskottets betänkande n:r 54, tillstyrkande en skrifvelse till K M:t med begäran om utarbetande af förslag till en py Jag angiende tilloch afledande af vatten föranledde en temligen långdragen öfverläggning, hvarunder frih. Yprengtpo. ten, med hvilken frih. C. Cede st öm, hr De Mare, frihesrarne W. F. Terssneden och A. C. Raab, lirr Bohnstedt och v. T-oil förenade sig, yrkade en redaktionsförändring i den syftn att äfven andra persone:s, än jordegares rättigi ter borde i den nya lagen tillgodoses, nemjigen deras hvilkas rätt af en eller annan ankäpind af lagen kunde vara beroeadet. För bifall till utskoiiets betänkande med of drad ordalydelse yttrade sig motionären i ämnet frih. Schultzenhkeim, friherrarne Alswme: och af Schmidt samt grefve Björnstjerna, hv.Ika ansågo förändringen onödig, enär de satkurnige min, som skulle utarbeta förslaget, icke lära försaumma att fästa afseende på alls rättigheter, men man icke borde på förhand onödigt reglementera. Det anmärktes derjemte att man nu egentligen talade om påfvens skägg, emedan 3 stånd redan genom att bifalla betänkandet afgjort dess öde. Icke dessmindre blef den af frih. Sprengtporten föreslagna redaktionsförändring godkänd och beslöts att medstånden skulle inbjudas häri sig förena. Vid samma utskotts betänkande n:r 55, tillstyrkande upphäfvrande af hittills gällande reglemente för vården af sockenmagasiner samt öfverlemnande åt kommunals:ämman att de:iom förfoga uppstod äfven diskussion, varunder afslag yrkades af hr Fåh cus. triherrarne C. 8. Te melin och 4. C. Raab, hr De Mart, grefve C. G Miörner, frih af Schmidt och grefve Lijenc antz, hvilkas åsigt var att förslaget innebar ett otillbörligt ingripande i enskildas egaånderätt, enär magasinerna ofta äro ställda på aktier. Stundows händer till och med att bolagsmännen icke äro boende i socknen och då vore det ju orimligt att församlingens kommunalstämma kunde förfoga öfver deras egendom. För bifall talade grefve Hjvnsjena, hvilken förmodade att dylik sällan inträffar samt derjemte anmärkte, att samma förhållande vore med detta som med den föregående diskussionen, eller att man pratade i onödan, emedan betänkandet redan vo:e af 3 stånd bi:allet. Betänkandet afslogs. När derefter frih. Hermeln framställde att medstånden borde inbjudas att i detta beslut sig förena, uppträdde grefve af Ucgas och visade huru opariamentariskt och oförsynt det vore att inbjuda 3 stånd att frånträda deras en gång fattade beslut och antaga ett alldeles motsatt; hvarpå förslaget ogillades. i W. No den: Statsutskottets utlåtande n:r 44, tillstyrkande undersbkninger i anledning af väckt förslag om norra stambanans framdragande från trakten af Husby eller Odensala öfver Erikssund till Grans socken, bifölls efter en kort öfverläggning. Frih. Tersmeden ansåg undersökningen icke leda till något resultat emedan den ej under denna årstid skulle medhinnas inom tillräckligt snar tid för att kunna tjena till ledning för utskottet. Flade den ansetts nödig, skulle nog jernvägskomitån föreslagit densamma. Nu skulle deraf endast förorsakas tidsutdrägt, Yrkade at. slag. Hr 5. ov. Tro hade i utskoltsafdelningeu varit af samma åsigt som den föregående talaren, men dåhan sedan fått veta att sävä i som nuvarande jernvägschefen ansett undersokningen kunna ske på 2 å 3 veckor, hade han ansett klokast att bifalla, ehuru han vcre mot sjelfva baust:äckningen, helst tidsutdrägt skulle förorsakas em 2 stånd stannade mot 2, då förstärkt statsutskow måste tillsättas. Frih. vv. Kromer uttalade sig varmt för ban. sträckningen, hvilken han ansåg vara sen enda som kunde vinna syrepati och ullfredssuilla de olika bsigterna om norra banans riktning, save anhöll om bifall. För bifall yttrade sig vidare friherrarne CO 8. IHermein och af Ugglas, grefve Liljenerante och ht v. Polar, Ståndet åtskildes kl. vy, 10 ec. m. Ecpdeständet, Vid föredragningen af sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 1, tillsts ida en skrifvelse till K. NM. med begäran om en lag met obehörig efterbildning af konst es ordet af: siman från Westernorrlands . hvilken ansåg en lag sådan som den föreslagna mindre välbetänkt och ingalunda passande för vår tid; anseende talaren jemväl en lag mot efterbildning ägga hinder för öfning och studier på konstens område, Per Nilsson från Malmöhus län, Jonas Ande sson, Sven Rosenberg, Auiust Ande sson, Mengel och Sven Nilssen försvarade alla utskottets förslag, anseende en uppfinning eller ett konstverk lika väl som den materiella egendomen böra anses såsom oppfinnarens eller artistens obestridliga tillh Ister, beE g het, och. såsom sådan berättigat till samma skydd som i öfrigt fiones för eganderätten, på det ej konstnären eller artisten efter ärslånga studier 4 ee es ee AA .