Aftonbladet – 13 februari 1863, sida 2

3e så, gå dw ina till din herre, Au och has äro just ett hyggligt par? Hunden sprang också med et högt tjutande in genom dörren och tent Catharina tog vägen uppför den breda trappan. Hon gick icke in till Anua, utan fortsatte ett säga uppför älven den andra trappan, hållande ett ljus i nanden. I andra våningen hade, utom de ram Gurli och Lisa bebott, tre andra blifvit iordningssait4 för Allon, Stefan och deras lärare. PBeasa innehades nu efter Stefans aflägsnande af Allon och mapistern. Emellan dem och a som Gurli haft lågo flera etora förfallma ir, på hvilkas väggar tapetlisterna hängde, och under det blåsten skakade det gnmla slöitet for vinden genom de tomma rummen med ett klagunde ljud. Det är elt oiäcki näste, det här rucklet, och värre blir dot år från år, tänkte tant Catharina då hon passerade öfver förstucsan i andra våningen och skulle stiga uppför andra trappafi.: Eno kall och pister loft ström kom emot henue oc, släckte ljuset. I detsamma upphäfd Pujix ett vildt tjut som frängde sig upp (ul henne och lät som ett jemmerskrig, Regat omkring var nattsvart mörker, och då hon ville fortsätta vandringen fattade en kall hand en af hennes händer. En mindre bebjertad hade börjat ropa på hjelp; men tant Catharina trodde ej på spösen eller tomtegubbar och var icke särde:es rädd af sig. Hon stannade och sade med barsk ton: cHvem der? Tyst, tyst, tant Catharina, hviskade en ist, den gumman igenkände vara Walters. SÄmnaz ni er upp till mig så gå sakta. Med dessa ord tog den kalla handen fastare tag om hennes och fortsatte under tyst. nad att stiga uppför trappan. (Forts.)