: UTRIKES. . FRANKRIKE. Den literala oppositionen i lagstiftande kåren har inlemnat icke mindre än sex amendementer till adressförslaget. I dessa amen! dementer yrkas, att den så ofta förkunnade i fribeten måtte bli full sanning i folklifvet: jatt Frankrike ej må föra ett obetänkt, äfi ventyrligt krig, enär det kan vara landet Talledesr likgiltigt, hvilken regeringsform det mexikanska folket önskar ha; att fransmännen måälte utrymma Rom; att arbetare och I arbetsgifvare fritt må kunna ackordera om larbetslönen ; att Paris och Lyon måtte erhålla ett sjelfständigt, ur val utgånget kommunalråd, samt att vallagen måtte underkastas en rovision. — Diskussionen öfver adressförslaget skulle börjas den 4 dennes. ENGLAND. I ett telegramm från London medåelas Iföljande redogörelse för det engelska trontalets innehåll. Försttillkännagafs tronarfvingens förmälning och uttalades förhoppning att parlamentet skulle bevilja en passande i utstyrsel. Derefter omnämndes revolutionen i Grekland och grekernas önskan stt få prins fara till konung. Det frivilliga uttrycket af välvilja för den kongl. familjen och rikitiga uppskattandet af den engelska statsförI fattningens företräden hade gjort drottningen stor glädje. Diplomatiska förpligtelser och andra afseenden tilläto likväl icke uppfyllandet af Greklands önskan, men drottningen hoppades, att samma grundsatser, com ledt grekernas val på prins Alfred, äfven framgent skulle leda till valet af en furste, som förmådde befrämja välstånd uch fred, och om de Joniska öarna då efter mogen öfverläggning skulle önska att bli förenade med Grekland, skulle drottningen söka åstad komma en revision af Novembertraktaten i och för det britiska protektoratets upphäfvande. Förhållandena till utlandet voro vänskapliga och tillfredsställande. Drottningen undviker att vidtaga några åtgärder till partiernas försoning i Amerika, emedan deras framgång vore osannolik; hon beklagade broderkriget och hoppades på ensnar förbättring i dessa förhållanden. Ilon gladde sig öfver de allmänna bidragen till nödens afbjeipande bland fabriksarbetarne. Droitningen hade efslutat ett handelsoch sjöfartsfördrag med Belgien. Det skulle framläggas för parlamentet tillika med handlingarna rörande de grekiska, danska och japanska angelägenheterna. — Budgeten ekullel uppgöras så sparsamt som möjligt. Droitningen gladde sig öfver den allmänna ord ningen och välståndet samt öfver de goda verkningarna af det franska handelsfördreget. Kongl. teatern i Glasgow har uppbrunnit, Utom kostymer och andra teatertillbehör blef ett under mänga år samladt bibliotek af värdefulla musikalier lågornas rof. ITALIEN. Den väganläggning, som ministern för del, allmänna arbetena i ministerrådet föreslagit, j: såsom ett verksamt medel till röfvarväsendets utrotande, skall dragas genom Garga! notraktens vidsträckta skogar, från 5. Marco ända till Apricena. Krigsminisiern har redan gifvit befallning, att två bataljoner geni trupper skola före Februari månads slut af-! gå till S. Severo. från Turin berättas, alt grefve Pesolini kommer att resa till Paris, men att denna . resa ej är af någon vigtigare politisk be-l. tydelse. ; TURKIET. ; Turkiska regeringen har utfärdat en not: till den serviska. Divanen fordrar derutil förklaring öfver rustningarne och bopandet afl. stora vapenförråder i Bervien. Furst Mil, chael har svarat, alt han, af försynen kallad till Serviens regent, blifvit förskräckt öfver de oroande symptomerna på hela kon i tinenlen, och som han förutser ett enart utbrytande allmänt krig, förberedde han landets försvar mot en utländsk invasion, men hotade alldeles icke Turkiet. j l j AMERIKA. ; Från. Newyork skrifves den 24 Januari, j alt potomachären, som nu uppgår till 135,000 ; man, är missnöjd i anledning deraf, att den p ej ordentligt utbekommer sin sold, och den ) hyser ej förtroende för Burnside. Unione-1 J 1 f Å 1 Å 1 ( 1 rr mrs, cm trupperna hafva eröfrat S:t Charles, Duvalls Bluff och Durarce vid Hvite floden uti Arkansas. General Wool, Newyorks nya truppkommendant, hade inkallat till tjenstgöring flera militärregementen, hvilka dock till en del vägrat att åtlyda denna kallelse. Iföljd deraf herrskade stor uppständelse i staden. General Porter har blifvit afskedad i anledning af visad olydnad mot general Pore. MCleilan har blifvit af general Hitchcock), offentligt anklagad för olydnad mot presi-), denten. ; Mexikanska sändebudet her hos kabinct!etjs i Washington klagat öfver, ett Förenta staternas regering nekat honom göra vapensändningar till Mexikos blokerade hamnar, under det man sände lifsmedel till fronsmännen. Seward svarade, att hen cj cr ände något krigstillstånd, då ingen krigs förklaring blifvit afgifven. Fö bu ? vapensändningar drabbade alla natione r, emedan amcrikanarne sjelfva behöfde sina Vapen. General Burnside hor med hela sin här; gått öfver Rappabann ock cch divisionen Sumja mer hotade iebellerna i flanken. Motsän gande rykten voro i omlopp om en snjal 6 dande drabning, som skulle hafva börjat. ; General MClernapd framryckte mot Arkan; sas. General Rosenkranz hade fått förstörk-! ningar och blifvit satt i tillfalle att angripa det söcer om Nashville och Murfrcesboro i sce belägna Shelbyville. Unionisterna medgifva nu sjelfva att deras? ster vid Murfreesboro uppgå till 10, Ts Unionetruppernas piketer hade tillbeka-;! trängt rebellerna ärda till 18 eng. mil net? danlör Kingstown uti Norra Carolina. Dent, unionshär e0om framrycker i nämnde etatut-: