Aftonbladet – 7 februari 1863, sida 2

-— joritet. Den debatt man väntade på riddarhuseti? med anledning af frih. A. OC. Raabs motion i i om delgifvande till ständerna af sådana den ja ytire politiken rörande handiingar, som utan ; i olägenhet för pågående un handlingar I ; kunna offentliggöras, uleblef. Vitro oss veta; ad att åtskilliga ledamöter haft för afsigt at ttås yttra sig i ämnet, och att dervid åtskillig ;g den yttre politiken rörande frågor torde hal blifvit vidrörda; me en, tydligen för att af-iö skära sådan, tog utril kesstatsministern corefvel då banderström sjelf ordet så snart motionen! blifvit föredragen, hvilket för öfrigt inträle I fade först sent på eftermiddagen, vid en li timma då vanligen frågor ef vigt icke före-! tagas. H. exe. förklarade ig anse förelai nebära många fördelar, men framstälsågra anmärkningar icke emot, men med enledning af motionen. Betänkligheterna E vid atti Sverge vilja söka införa det i an;, dra länder öfliea bruket att meddela regevingens utländska politik, hvilken Ne väl ej ens der egde några gamla anor, ligga i vår representations sammansättnins Psamt I de unionella förhållandena till Norge. H. exe. ansäg Ukväl inga hinder för förslaget finnas i gruadlagens bokstaf, och ville icke motsätta sig utt meddela vissa diplomatiska iz , men ville vindicera konungens it j ; handlingar rätt alt häri taga initiativet. Frih. Raab: hade medgifvit, att vissa akter vore ef bei! r : skaftenhet alt icke kunna oflentliggöras, och 1 tal. vore för detta motionärens erkännande tacksam. Man borde likväl icke hafva allt-:1 för stora pretentioner på en blifvande tblät:!! eller ?gul? bok, ty dels hafva vi icke så:! stort iollytande på den utländska politiken, , att vi kunde vänta oss några särdeles vig-!t tiga upplysningar om vissa frågor, dels vore det di;lomatiska språket ett helt ennat än dt vanliga, såsom t. ex. i.en embetsskrif-;! velse, en debatterande församling eller för publiciteten begagnas, och detsutom kunde !! den öfversi ilining, som mås!e ega rum från 4 det brukliga fran ska språket, icke annat göra än att man tycktes skrifva illa båda I språken. Tnl. fruktade derföre att mångas omn döme skulie blifva ogynsamt. Utri! kespolitiken ; vore ett ganska tacksamt fält för den enskilde representanten, hvi Iken till och med . genom sina utflykter på densamma kuode! uppväcka beundran. Icke så för en utrikesminister, hvars position pålade mera törsig: tighet. Det gäller i allmänhet alt det är tacksamimare tala tiga, men någon gång kunde dock motsatsen ega rum. -— Talaren afslutade sitt här högst ofullständigt resume rade föredrag, hvilket vi i nästa nummer skola söka meddela i ein heilet, med den: förklaring, att regeringen redan på förhand, innan frih. Raa tänkt på att göra representalionen medde-:! londen i v utländska politiska frågor,: hvilka närmare kunna inireesera vårt land. :: Arbetet med uppsättande: af en skritt i detta; ämne vor. redan börjadt i kobi etlet, men: salaren kunde nu ej bestämma någon tid för : dess fullbordande eller öfv orlemnande till. stärderna, då H. MM. sjulf dervidlag hade; mil tivet. Efter deana förklaring kunde ieke gerna: någon debatt komma i fråga, och motionen ; remitterades också, jemte grefve Mander ströms anförande, utan att något vidare i saken yttrades. Man lärer i går vid en kom 2 rerens mellan medlemmar af åtskilliga frakOo So ÅA tioner inom riddarhuset beslutat att saken: skulle få detta förlopp. I bond i p tåndet föranledde föredragningen g betänkandet Etskilliga anmärk(l I H på hvilket åtskil va Viliga regeringsärende a blifvit behandlade; med an!edning hvar fi några konstilutionsr utckottets ledamöter redogjorde för huru vid denna riksdag tillgått iq vid granskningen af stadsrädsprotokollen,!4 och huruledes bondeståndgets ledamöter, vid: de anm ärkningar de framställ ty städse råkat! r röst r, enär åtskilliga at borgareståndels lei dam er anselt simalionen i allmänhet böra I alt icke några anmärknin-1 jt H Vid i dag verkstäldt val af statsrevisorer il utsågs: då AF ridderskapet och adein: för år 1863 Joseessionaten, grefve H. Wachlmeister, Li d. löjtoauten, grelve F. OC. von Rosen , pre! mieriöjt tnanlen, friherre B. A. Leijonhulvud, ! 1 kaptenen A. R. von Kremer, kommendörHH kaptenen ÅA, Adlersparre och bruksegoren a Th. L. Bobnstedi. j8 För år 1864: kammarherren, grefve A. C. A. L. Ehrensvärd, posse sionalen, frib. J. Nordenfalk, ryttmästaren G. R. Lagerh lm, !s kammarherren OC. A. Bogeman, kaptenlöj ie nanten E. Odeletjerna och löjtnanten von ir Francken. O För år 1865: f. d. legationssekreleraren,o kammarherren grefve O. CHE. Piper, kammarherren grefve H. B. A. Hamilton, kapter löjtannien frih. B. O. Stackelberg, k k I S r I Ia herren frih. C. A. Beck-F ryttmästären ; 8 B. M. Hatlenbarg och bruksegaren A. B.i5 De Mare. is Borgareständet, som icke direkt utser reja visorer, utan bestömimer hvilka städer och I brukedistrikt skola utse stalsrevisorer, be-; stämde 1863: Stockholm, Gefle, Weste 3 vik, Lidköpi Mariefred samt andra bruk distriktet; för 1264: Stockholm, Göteborg Carlskrona, Eksjö, Falköpi 2 och tredje I hruksdistriktet, sarot för 1865: Öjoekholimn, I Upsala, Westervik, Sölvesborg, Alinge sont företa bruksdistriktet. Bondeståndet utsåg: ol För 41863 års revision till revisorer: Ol. A. Lekberg, Larsson, Olof Nilsson från C ic Westerbottens län, Pehr Pebrsson från Werm: land, Gustat Johansson från Kronobergs län , 8 och Pehr Byström från Jemtlands jan. Till suppleanter: Belter Sven Ersson från Kop-! parbergs län och Erik Andersson, från Woest-! menlands län samt Hörnfeldt från Westera norrlands län. k För 1864 års revisioa tillr.visorer: Fuelk, Hultiaan, Sandstedt, Nils Anfersson från;