Aftonbladet – 5 februari 1863, sida 1

STOCKHOLM den 5 Febr. j Det ovanliga inträffade i går afton, att ;) Sverges utrikes politik gjordes till föremål för -i riksdagens förhandlingar. Man tog sig af i föredragningen af tredje hulvudtiteln, inneI fattande anslagen till utrikesdepartementet, -fanoledning på riddarhuset och i borgarestänridet att beröra detta ämne, som hittills för svenska allmänheten varit en terra incognita, af hvilken vi blott understundom fått .Jse en skymt genom den utländska pressens ; medverkan. Alt detta hemlighetskrämeri j med en af folkets vigtigaste angelägenheter, som så nära sammanhänger med vär ära och vårt sjelfbeständ, både varit för nationen förödmjukande och kan blifva för landet vådligt, har länge varit insedt och ofta öfverklagadt, hvarföre man står i verklig förbindelse hos de män, som bragt saken till tals hos rikets ständer och derigenom möjligen gifvit uppslag till ett med landets ställning, med dess säkerhet och med bruket i andra konstitutionella länder mera öfverensstämmande förfarimgssätt i förevarande hänseende, så att icke nationen hädanefter må lemnas i den djupaste okunnighet om förhandlingar och åtgärder, som kunna beröra dess heliI gaste intressen, som kunna gälla dess väl Teller ve. På riddarhuset bragtes saken å bane af friherre A. C. Raab genom framläggande af Jen motion, deri han hemställde, att rikets ständer måtte ingå till Kongl. Maj:t med ankållan, att Kongl. Maj:t, på sätt han lämpfligast funne, ville låta till rikets ständers J kunskap komma sådana ministeriella mål, hvilka vore af allmänt intresse och utan mehn Iför pågående underhandlingar kunde offentliggöras. Förslaget motiverades af !riherren i ett kort föredrag, hvari omnämndes, hurusom svenska folket bland alla nationer i Europa vore det, som egde minsta kännedom om sin regerings polilik, och hurusom vi ofta först i utländska tidningar finge läsa om politiska förhandlingar och noter rörande vårt land. I England redovisades alla de politiska förhandlingarne i den s. k. Blå oken, emedan man ansåg det nyttigt att nationens intresse väcktes och litvades för alla dess angelägenheter. I Frankrike, hvars kejsare ingen kunde beskylla att göra för mycket i dylika fall, hade man likväl funnit nödvändigt att i den s. k. Gula Bokent redovisa för regeringens politiska handlin. gar. Sverge kunde visserligen icke jeraföras med dessa stormakter, men friherren uttryckte likväl det hopp, att de tre skandinaviska rikena skulle komma att spela en stor roll i en icke aflägsen framtid, och ansåg han det vara maktpåliggande, att folkets intresse för denna framtid uppkallades till lif. Det vore så mycket mera nödigt, att nationen genom någon åtgärd, sådan som i motionen afsetts, erhölle det af regerimgens politik, som ministrarna ej lämpligen kunde interpelleras under nu varande representationsformer. Motionen tlef begärd på bordet och man har följaktligen att i nästa plenum motse en öfverläggning, som torde blifva af icke ringa intresse, och under hvilken ministern för utrikes ärendena svårligen torde kunna undgå att uttala sig i ämnet. I borgareståndet upptogs samma ämne af hr Lallerstedt, som i ett längre föredrag visade vigten af att icke lemna folket i okunnighet om våra yttre förhållanden samt berörde några af de framstående frågorna, i afseende på hvilka han uttalade ett gilgilande af åen politik regeringen på senaste tiden följt (så vidt man nemligen kände den genom rykten och utländska tidningsuppg:fter), mena uttryckte den önskan, att regeringen icke ville verksammare understödja den nuvarande danska reveringen på annat vilkor, än att Holstein blefve utsör. dradt, hvarjemte han klandrade att icke lifligare samverkan egde rum mellan vårt land och de konstitutionella staterna af an. dra rangen, hvilka genom ett enigt och oestämdt uppträdande skulle kunna både göra sin rätt gällande och medverka till betryggande ef ett allmänt rättstillstånd i Europa. Afven Polen vidrörd.s i detta föredrag och den åsigten uttalades, att regeringen som varit en af de makter, hvilka undertecknat traktater, som försäkrade detta land dess sielfständiga tillvaro, måtte behjertadt ställa sig vid sidan af de makter, som kunna komma alt protestera mot de oerhörda rättskrönkningar, fom polska folket fått vederfaras från Rysslands sida. Detta aniörande framkallade en längre intressant, diskussion, för hvilken vi längre ned i bladet utförligt redogöra. Som man deraf finner, yttrade sig nästan alla talare, och deribland en stor del af ståndets mest framståonde och infytelserika ledamöter, i samma.-anda, om också en och annan inlade en liten reservation i afseende på nödig försigtighet, eller, såsom hr Hierta, tog nuvarande danska ministeren i försvar för beskyllningarne om en odeciderad hå:. ning. Alla voro ense om vigten deraf, att nationen icke lemnades i okunuighet om rikets yttre förhållanden och om förhandlingar, som äro af vigt för det närvarande och för framtiden. ETT I gårdagens aftonplenum på riddarhuset bifölls älven af detta stånd statsutskottets framställning angående regeringens förslae