Sedan IHane aflägsnat sig, kom gumman em 1-j lerti I på den tanken att angifva törhållandet till närmaste polistjensteman, och som en sdan är boende i huset bredvid, infann hon sig hos honom. Denne satte genast efter och träffade på honom i förstugan till ett närbeläget hus. Efter å polisvaktkontoret i trakten undergången visitation, dervid Hane uppgaf sitt namn och sin illning, öfverlemnades mannen till vederligt befäl äå Skeppsholmen och var i går inställd till förhör i poliskammaren. Här nekade han dock fräckt för allt hvad mot honom angafs, hvadan ransakningen uppsköts till annan dag. — En timmerman vid namn Jansson hade för olisen angifvit en annan person, garfvarge: en Österholm, derföre att denne å en krog skulle slagit Jansson. Med anledning häraf voro parterna i förgår inkallade i poliskammaren. Då målet påropades framträdde Jansson och hans vederpart, den förre försedd med flera plåsterlappar i ansigtet; men de tycktes nu kommit öfverens, ty Jansson begärde att målet måtte nedläggas, påstående att såren i ansigtet voro gamla. Ja, men du har ju anmält för konstaplarne, att du blifvit illa slagen, anmärkte polismästaren. Visserligen, men det var ett misstag; han gaf mig blott ett lätt slag med handen. Uppmanad att redogöra för händelsen, sökte Jansson på allt sätt komma ifrån saken, men höll derunder på att förråda sin vederpart. Denne, som var fintligare, kom nu Jansson i hans brydsamma ställning till hjelp samt yttrade: Jo, si det var så, bästa polismästare, att jag och Jansson sutto på hvar sin sida om bordet, och då kommo vi i dispyt, då Jansson sa: klä mig, och si då slog jag till honom för ro skull med handen, så att hufvudet kom att snudda mot klockfodralet. Ja så, Jansson tiggde ordentligt stryk af honom ?4 sporde polismästaren, hvilken fråga af Jansson leende bejakades. Under sådant förhållande medgaf polismästaren att målet fick afskrifvas, hvarmed parterna syntes särdeles belåtna. — Norrköping. Den af sin man så illa medfarna hustru Söderbom har, efter att hafva tillbringat långa, svåra veckor å lasarettet, nu ändtligen så pass tillfrisknat, att hon i dessa dagar kunnat från lasarettet utskrifvas, ehuru hon förmodligen kommer att i helasitt lif, i minskad arbetsförmåga och andra omständigheter, röna följderna af den hårda medfart hon undergått. Hen nes man qvarsitter ännu i cellfängelset, derifrån han förmodligen kommer att förpassas till någon fästning.