Aftonbladet – 31 januari 1863, sida 1

STOCKHOLM den 31 Jan En god del af dagens plena har upptagits med val af de elektorer, com i afton skola sammanträda för att utse justitieombudsman och hans suppleant. Man avmärkte vid denna valförrättning på riddarhuset, att derstädes segrade, med omkring 15 rösters öfs vervigt, en såsom konservativ betecknad lista. Företeelsen är ett nytt bevis på de I vexlingar i majoritet, som äro så egendomliga för vårt riddarhus; ty, såsom man vet, har den moderata fraktion, för hvilken exi cellensen Sparre, frih. Tersmeden m. fl. betraktats såzom ledare, hittills haft, liksom densamma vid utskottstillsättningen hade, en temligen afgjord öfvervigt. Vi känna icke om den fraktion, som nu segrade på riddarhuset, har för afsigt att i förening med presteståndets elektorer uppställa någon särskild kandidat för det vigtiga embetet, men vi tro oss veta att borgareoch bondeetindens elektorer äro temligen ense om bibehållande af nuverande ustilieombudsmannen hr Fröman. Föredragningen af andra hufvudtiteln, som sedermera börjat i alla stånden, framkallade i borgareståndet några rätt märkliga ultalanden beträffande borgareståndsmajoritetens, eller, rättare sagdt, de till den fordna liberala oppositionen hörande ståndsmedlemmarnes ställning till regeringen. Anledning dertill gaf hr Ridderstad, som yttrade sig önska upplysning om orsaken hvarföre män, sådana s.m hr Björk och de med honom liktänkande, nu intogo en helt annan ställning i afseende på anslagsfrågorna än vid föregående riksdagar. För denna interpellation fick hr Ridderstad uppbära temmeligen skarpa förebråelser, vittnande, såsom Oss Me om en nog stor ömtålighet. Det var likväl till följd af densamma, som åtskilliga af de mera framstående ledamöterna af majoriteten kommö i tillfälle att afgifva ganska vigtiga förklaringar, hvilket också hr Ridderstad förmälde ha varit allt hvad han afsett. Det anlördes nemligen, att då motståndet mot lönetillökningarne tillförene haft för ändamål att framtvinga en allmän reglering, men då detta ändamål icke ernåtts, så borde man icke nu fortsätta motståndet såsom en opposition quand möme, då man hade att göra med en regering, som gjort det kon stitutionella systemet här i landet till en sanning och derföre också tillvunnit sig landets förtroende. Då dessutom tillgångarne medgåfvo någon tillökning i anslag, utan ait någon tillökning behöfde ifrågakomma hverken i de direkta eller indirekta skatterna, så öfverensstämde det både med borgareståndsmeajoritetens vid riksdagans början uppställda program, och med vanlig konstitutionel praxis, att ej göra regeringen svårigheter i anslogsväg, athändande man sig dock dermed icke rättigheten till pröfning i hvesrje särskildt fall. Under behandlingen ef hufvudtiteln har för öfrigt adeln och presteståndet beslutat förhöjning i justitierådens löner från 8000 till 9000 rdr, hvarom förslag blifvit väckt af enskild motionär, men af utskottet afstyrkts enär K. M:t ej äskat sådan förhöjning. Borgareoch bondestånden ha biträdt utskottets åsgt. Frågan om revisionssekreterarne har förevarit endast i presteoch bondestånden, som böda godkänt utskottets åsigt och sålunda afslagit det kongl. ijörslaget att dessa embetsmän skulle tillsättas endast på förordnande. Bondeståndet har i allmänhet afslagit alla de lönetillökningar, som blifvit af utskottet tillstyrkta. a