bindelser i afseende på ombyggnadens utförande; — att storarniralsembetets 3:dje afdelning skulle tillse att arbetet behörigen utfördes samt att kanalverket framgent underhölles; — att K. M:t ville nämna ordförande i det blifvande bolagets direktion; — att en reparationsfond skulle afeättas, och att, om arbetskostnaderna icke med 209,000 rår öfverstege den i förslaget beräknade :summa af 1,624,000 rår, skulle bolaget efter j25 års förlopp från arbetets början årligen erlägga till staten en afgift af 10,000 rdr ;och i alla fall allt hvarmed behållna inI kometen öfverstege 100,000 rår bko om året. j Vidare tillkännagafs, att handelshuset Schön komp. egde att inom påföljande Oktober ; månads slut bestämdt yttra, huruvida de vid i deras anbud gjorda tillägg och förändringar antoges. I sådant fall borde Schön komp. till K. M:ts pröfning öfverlemna förslag till såväl formligt kontrakt om arbetenas utförande, som reglemente för det blifvende bolaget. Det bör bemärkas, att, i motsats mot hvad kongl. kungörelsen den 9 December 182 innehöll i fråga om visst aktiekapitals användande till arbetet, hvarken uti Schön komp:s enbud, eller i K. M:ts dervid gjorda tillägg och ändringar, någonting förekommer, som antyder alt, för rättighet till utbekommande ef anslaget ur handelsoch sjöfartsfonden, ett visst aktiekapital skulle till större eller mindre del vara inbetaldt. Det var associationens4 ensak, huru medlen skulle anskatfas, genom lån eller inbetalning å aktierna. Vidare torde det äfven vara klart, att genom denna preliminära resolution Schön komp. och meddelegare (i den nådiga resolutionen benämnde: den nya associationen) erhållit en obestridlig rättighet atl på de af Kongl. Maj:t såhinda jankade vilkor öfverlaga ombyggnaden, derest de allenast före utgången at Oktober 1837 afgåfve ett bestämdt svear i ämnet samt förslag till kontrakt och bolagsreglor. Detta åliggande fullgjordes inom behörig tid; och sålunda mäste väl förhållandet mellan staten och bolaget vara oryggligen bestämdt, utan att någon inverkan derpå borde kunna utöfvas genom en efteråt af ett antal akticegere i det på den tiden temligen hjelplösa Göta kanalbolag gjord underdånig framställning om rättighet att öfvertaga arbetet. Å denna framställning förklarade också Kongl. Moj:t, under den 22 December 1837, sig icke kunpa fästa afseende. Under den 2 Februari 1838 blefvo privilegium och reglor för Nya Trollhätte kanalbolag af Kongl. Maj:t i nåder utfärdade, i nära Öfverensstämmelse med det af Schön komp. eafoifna förslag. Första 1 privilegierna innehåller, att i Nya Tiollhötte kanalbolag skall hvar och så väl infödd, som utländsk man ega rätt och frihet att deltega genom attteckna sig för en eller flera till innehafvaren ställda ektier å 500 rdr banko hvar.4 Häraf drager artikelförfattaren den slutsats, att undertecknad, ehuru innehafvare af den nådiga resclut:on, som beviljade Schön komp och meddelegare rättigheten ett öfrertaga hela ombyggnaden, skulle varit ovilkorligen förpligtad att öppet inbjuda en hvar, förmodligen både infödd och utländsk man, att kya aktier i det af mig bildade nya bolaget, således äfven med risk att icke för mig och mina meddelegare få behålla qvar en evda aktie. Det hade varit väl om förrattaren åtminstone Iåtit oss veta huru må aktier detta fått ske innan listan utlades för helu verlden till deltagande, eller om vi först bori afvakta förloppet af vissa månader och då tillse huruvida någonting återstode för oss att få. Jag och mina medintressenter hafva tagit oss friheten alt se saken ur en annun Syppunkt och äfven handla derefter. Vi hafva trolt, att som bolagets privilegium icke innehåller någon föreskrift om inbjudniag till aktieteckning, så kan den citerade icke rimligen tolkas annorlunda än såsom ett medgifvande för så väl inföding som utländning att kunna bli aktieegare, men ingalunda såsom cn förpligtelse för innehuafvaren af kovgl. konecssionen uf den 25 Augusti 1837 attinbjuda allmänheten till uktieteckning eller att i det under organisation varande bolaget insläppa hvilka personer som helst, utan en3 någon garanti för deras iörmåga attinbetala teckningsbeloppet. Vi hafva vidare varit af den mening, att sedan K. M:t antogit värt, på gående finansiella anordningar af betydlig omfattning grundade anbud att, ekvad det upppjorda kostnadsiörsleget komme alt öfverskr: des eller minskades eller förblefve stationära, öfvertaga och med egen personlig risque ansvara för utförendet af det vigtiga om byggnadsarbetet, i samma stund voro vi också fullt berättigade att sjelfva onsamme taga saken om hand samt uppgöra vitkoren för teckning till deltagande 1 bolaget, hvilket således utgjordes af oss gemensamt, äfvensom att bestämma, hvilka särskilda fördelar borde tllerkännas undertecknad, som, i egenskap af bolagets egentliga stifiare, företrädesvis nödgats vara betänkt på utvägar att fullgöra de åtegna skyldigketernra, utan att kunna från ållmänbetens sida räkna på något bidrag genom subskriptionsörs en i sådant aiseende uppgjorda teckn listan är iogen hemlighet. Den upplästes den 30 April 1841 på riddarhuset of grefve David Frölich och erkändes öppet ar den främste undertecknaren, framlidne huns excellens grefve Gustaf Löwenhjelm, med det tillägg, det hans excellens nama aldrig stått under något eom ej tålt dugstjuset. Uti Aftonbladet n:r 100 för den 3 Mej samma: är finnes listan ordagrannt införd; men som numera få torde hefva tillgång till detta tidningsblad, kan det vara skäl ett omtrycka detsamma. Det skal följa i nästa numer. (Forts.) ANNNVDTOETAREDENERE TE