Så sannt är det, alt rätten dock en gång till slut omkring sin lock skall segerkransen knyta! Och hvad som tiden vill, det är en fors från fjellarna, — se der! den skall framåt, hur än det bär, och alla hinder bryta. Så sannt är det, att timmen slår för hvar id, som troget går sin gifna, räta bana. Den sak, som endast hvar minut är på sin post och håller ut, skall fästa framgången til! slut, trots allt, dock vid sin fana. Här är den fästad. Denna stund, med gå!lvan af ett stort förbund skall femti år försona. Salut med hurra, pomp och ståt, med pukor och basunalåt, för Numro Femton, Carl Framåt?, för volontärn i krona! Salut med skyldrade gevär så lång som hela linien är, salut för ?Cesars lycka!? När kung och folk tillsammans stå, quis contra nos! hver skulle då väl spärra vägen för de två och segern från dem rycka? Orvar Odd. ERNA Ons