Aftonbladet – 30 januari 1863, sida 2

liga grunderna till kejsarens podtik och dej medel, hvarigenom den skall fo fo Detta bref är ögonskenligen skulvet för att komma till verldens kännedom. Ehuru brefvet är af 6 månaders gammult dato har jdess offentliggörande först nu ansetts ändamålsenligt, emedan franska armåen hittills icke egt tillräcklig styrka att rycka from emot Mexiko. Enligt sednaste underrättelser har den nu med allvar begynt fälttåget. ; Tampico har man besatt; Puebla, som (ej lieger mer än 10 (svenska) mil från i Mexiko, säges ha blifvit intaget; och frans;mänonen invänta nu der de förstärkviogar, hvilka, som man vet, redan från Frankrike afgått. Det är ej att förmoda att mexikanarje skola lyckas stänga vägen till sin hufvudistad. De ha visserligen ådagalagt en ihärdighet, som man ej väntade sig, och en i hörsamhet emot sin regering, som hvarkeo jJuarez eller någon annan president ansågs mäktig att framkalla. Men deras armå kan icke emotstå de franska kolonnernas anfall. j Frankrike är i besittning af kusten och kan när som helst tillvägabringa en blokad, vida fullständigare än den som de nord, amerikanska federalisterna underhålla emot ide konfedererade staterna. Expeditionen kan således efter all sannolikhet ej få mer län en utgång. Fransmännen skola bemäkiliga sig hufvudstaden, de förnämsta stäi derna och hamnarne samt all statens egendom, och sålunda öfvertaga republikens hela förvaltning. Mexiko kommer således att bli en fransk eröfring, så vidt sådant kan åstudkommas genom ett militäriskt besättande. Brefvet till general Forey bar nu offentliggjorts i ändamål att underrätta oss hvilket bruk k-jsaren vill göra af den makt som hans legioner gifva honom. Brefvet, ehuru eex månader cammalt, innehåller Frankrikes redan mognade politik. Pet är skrifvet icke ailerast sedan de engelska och spanska kontingenterna skilt sig från företaget, utan äfven sedan kejsaren kommit underfund med att Almonte ölfverdrifvit sina landsmäns rojalistiska tendenser, och sedan folkets motvilja för franskt förmyndareskap blifvit tillräckligt tydligt. Det kan således med skäl förmodas innehålla kejsarens nuvarande opinioner om det stora. i företager. General Forey erhöll i Juli en instruktion att vid sin ankomst utfärda en proklamation, hvars hufvudpunkter skulle för honom tillkännagifvas; att ickelägga sig juti några partitvister, men förklara allting E provisoriskt skick få länge som mexikani ska nationen icke gifvit siv mening tillkänna. i Allt hvad som gcöres i Mexiko måste enligt ; imperialistiska och demokratiska principer : vinna belgd genom en folkomröstning. Så ! snart urnorna blitvit öppnade och ja till nå,gon proposition af franska befälhafvaren beI funnits ha öfverbanden — hvarom man kan vara temligen viss på grund af vunnen erfarenhet om dylika voteringar — så anses allt som egt tillvaro i Mexiko ända t:ll voterinysdagen ha fått en behörig ändalykt. ; Alla operationer från fronska truppernas sida kuona endast betraktas såsom ettslags företal till berörde valförrättning. Att tillförsäkra sig om en säker majoritet för hvilken styrelseform, eom kejsaren finner för g dt — detta är ändamälet med hvarje militärisk och politisk åtgärd dä. För detta äsdamål lofvar zuaven sitt skott, intrigerar emissarien; för detta ärdamäl är det som generalen med vänlighet emottager gående och kommesdet samt visar aktning förre ligionen, Emeliertid måste armån kämpa sig from till Mexiko, och förrän denna stad befinner sig i deras bänder tjenar det till föga att tänka på politik. Men så snart decna eröfring blifvit fulländad, då kommer ordningen til den skicklige administratören, hvilken får ett rikt fält för sina talanger. Här fordras nemligen att vinna hela mexikanska folkets sankfion för en styrelseform, som föreslagits dem ef en segrande fiende och eat ået mhemeka parti, som slutit sig till denne. I alseende häruppå ligger en nästan komisk öppenhet i kejsarens instruktioner. De förnämsta p soner af alla de politiska meningsskiftningar, som omfattat vår sek, böra bilda en provisorisk styrelse, och denna styrelse skall underställa mexikanska folket frågen om : politissa rågime, som slutligen bör införas?. Och kejsaren lemnar 038 ingalunda i ovisshet om den riktning han önskar all-: männa rösträtten böra taga. Att införa en monarki på republikansk grund, att uppställa en latinsk tron såsom ett bålverk emot nordens ä.e!ystna unglosachsiska demokrater — detta är hansstora plan. Om mexikanerna föredraga cn monarki, så ligger det i Frenkrikos intres ec at understödja dem i denna riktaing. Men det är i yttrandena rörande en an san nation som Napoleons öppenhet och djerfhet märkligast framträder. Han yttrar sig till generalen i ett språk, som skulle kuona reta till vrede en vida mindre ömtålig nation än den amerikanska. Han säger att det finns fols, som skulle vilja fråga hvarföre Frankrike gör ända på fclk och penningar för att införa en stadgad regering i Mexiko; och hans svar till dylika frågor är följande: Det ligger i vårt intresse att de Förenta Staternas republik är mäktig och blomstrande; men icke att den bemäktigar sig hela Mexikaneka viken, derifrån beherrskar Antillerna likasom Sydamerika och sålunda ensam förfogar om Nya verldens produkter.? Att förekomma cen enda folkstams herravälde är franska kejsarens öppet erkända syfte, och vore expeditionen till Mexiko icke märkvärdig i nögot annat af seende, så förtjenade den sin plas i historien såsow det första allvarsamma försöket från Europas sida att sälta sig emot den amerikanska demokratiens framträngende och införa ett jemnvigtssystem på den vestra kontinenten. För sex månader eedan voro utsigterna alt bela landet från Mexikanska viken ända tiil S:t Lawrence skulle komma att klifva en enda republiks egendom måhända större än de nu äro; i me sr Ah