Aftonbladet – 29 januari 1863, sida 1

På högsta domstolens pröfning är för närvarande beroende ett tryckfrihetsmål af mer än vanligt intresse, enär dess behanding hittills låtit befara, att ej ens juryinstitutionen vid alla tillfällen betryggar den fria yttranderätten. Vi äro likväl långt ifrån att vilja ens i aflägsnaste mån säga något förklenligt om den jury, com hade att yttra sig i det af oss här åsyftade målet mellan stadsfiekalen Hansson i Göteborg och utgifvaren af Göteborgs Handelstidning, hr Hedlund. Vi inse ganska väl, att saken, i den gestalt hon förelåg juryn, kunde gifva anledning till ett fällande votum, helst då jurymännen antagligen hade för sina tankar aen ganska lindriga straffbestämmelsen at några iä dalers böter, hvilken stadgas i det rum i alimänna lagen, till hvilket det åberopade stadgandet i tryckfrihetsförordningen synes direkt hänvisa. Men nu är just förhållandet, att juryn fått sig saken förelagd på ett skeft sätt och måst bedöma den på grund af protokoller, hvilka bevisligen varit ofullständiga och missledande. Frågan är nu, huruvida högsta domaremakten skall gilla en procedyr, genom hvilken en person gålunda dömes på grund af uppenbarligen oriktiga förutsättningar, samt, å andra sidan, i fall laga fog till domens kasserande ur nyssnämnda synpunkt icke anses förefinnas, huruvida högsta domaremakten skall bekräfta en lagtillämpning, hvarigenom, alldeles i strid mot tydliga ordalydelsen i det grundlagsstadgande som af käranden åberopats, ett ansvar blifvit ådömdt, som icke stär i n2got rimligt förhållande till den förmenta förbrytelse, som kunnat. anses begångna i fall saken förhållit sig så som det af rådhusrätten felaktiga, aldrig justerade protokoll ville synas. Vi vilja icke här ingå i någon utförlig frarmställnipg af sakens sammanhang, helst en sådan redan en gång förekommit i vårt blad. Vi vilja endast erinra derom, att den åtalade uppsatsen i Handelstidningen i och för sig var sådan, att ingen menniska gerna kunde föreställa sig att den skulle kunna gifva anledning till något åtal, ännu mindre till ett tällande utslag. Attsådant kunde inträffa bei rodde endast och allenast derpå, att käranden jsatte uppsatsen i samband med transaktioner, som egt rum mellan honom och svaranden, eller rättare mellan käranden och svaranI deus bolagsmän, och att han i sine framställningar kombinerade omständigheterna så, att det fick ett sken af att svaranden, vid nedskrifvandet af några yttranden i sin tidning, handlat under intrycket af personligt agg och emot bättre vetande. Men nu hear det blifvit ådagaladt, att det är just med afseende å dessa särskilda omständigheter, som ensamme gäålfvo åt saken något sken af brottslighet, som rådhusrättens protokoll voro ofullständiga och oriktiga på ett sätt, som gjorde att det intryck man af dem erfor, bief ett helt annat, för svaranden mindre fördelaktigt, än det som skulle blifvit följden om protokollen upptagit riktigt och fuliständigt