STOCKHOLM den 27 Jan. Polen är i i resning, så lydde den stora nyhet, som telegraten i går bragte 0ss. Oaktadt allt hved de tyska korresponden-: terna från Warschau hali att förmäsa om de anledningar till beläteshet med sakernas nuvarande ordning palackarne böra hafva, och deras faderliga förmaningar till dem att med resignation fiuna sig uti sitt öde, ha dessa oförbätterliga polackar ännu en gåog gjort ett förtvifladt försök att slita sina tuuga bojor. Den tid de denna gång valt för resnin gens utbrott, har. också på visst sätt varit väl egnad, ej blot alt stegra deras beslutsamhet, utan äfven att visa Europa huru det i sjelfva verket hänger ihop med den beprisade mildhet och lenhet, som på sednaste tiden skall ha utmärkt det ryska systemet i Polen. Konskription eller rekrytutskrifning skulle ske öfver hela Polen. För den, som är medborgare i ett fritt land, är det omöjligt att fatta allt det afskyvärda och förfärliga som detta ord har för en polacks öra. Det gäller ej här att dra sin lott för att inträda i lederna af fäderneslandets försvarare. För polacken är konskriptionen att midt i natten bli ryckt ur sin säng, bli bortsläpad och instucken i ett ryskt regemente långt bort från hem och fosterland, för att kanske, eller rättare sannolikt, aldrig mera återse dem. Den kejserliga regeringen hade denna gång en särskild anlidning att låta konskriptionen falla mer än vanligt tung öfver Polen, sedan hon åter upptegit sina gamla planer mot Turkiet. Hon behöfver på södra gränsen de armer, hvarmed hon nu söker hålla Polen lugnt, men för att kunaa draga dem. denifrån, utan att behötva frukta en resning i sin rygg, har hon hittat på den utvägen att i eit enda notvarp fånga alla de oroliga hufvuden, isynnerbet i städerna, som ännu drömma frihetsdrömmar. Penna henne: afsigt framhålles öppet af en mot henr:e vänligt stämd korrespondent till en tysk tidning. Natten till den 15 dennes skulle detta hemska fiskafärge försiggå. Så skedde också, och fängsten blef ej ringa, men polackarnes misstankar voro väckta af de stora truappmassor, som på den sista tiden blifvit hopade i landet, och ett stort ental af de utsedda offren hade funnit sin räddning i flykten. Många hundra flydde öfver på österrikiskt område, men de flesta togo sin tillflykt till de stora skogarne. Det var denna katastrof, som handlingspartiet med klok beräkning valt vill utgångs punkt för resningen. Den synes ha utbrutit nalten emellan den 22 och 23, som efter ryska berättelser ekall ba varit bestämd till en polsk Bartholomeei-natt. Vid midnatten kastade sig insurgenterna, i hufvudstaden Warschau såväl som ötverallt i landsorten, öfver garnisonerna och posteringarne, som synas ha blitvit fullkomligt öfverrumplade. Allvarsamma strider ha förefallit vid Plozk, Radzin och flera ställen; trupper koncentreras öfverallt och hela konungariket är förklaradt i belägringstillstånd. Det är den ryska officiella tidningen Journal de S:t Peforsbourg som meddelat dessa detaljer. Man kan deraf, trots tidningens försäkran attanfallen på trupperna blifvit öfverallt tillbakakastade, sluta till att resningen har mycket betänkliga dimensioner och att insurgenternas framgångar varit vida större än man i Petersburg är benägen att tillstå,