tan vinter ej tar iram nagon ved, SKö:a Saga härom, kan man väl föreställa sig. I dag har dock ett mera vinterlikt väder inträffat. Med termometern på nollpunkten och stundom en grad derunder har en kall sydlig blåst medfört litet, nästan omärkligt snö och en genomträngande fuktig kyla i den i öfrigt töckniga luften — Ur ett enskildt bref från en svensk frivillig i nordamerikanska unionsarmån (10:de Ilinois regementet) meddelar Göteborgs Han delstidning följande utdrag: Nashville, Tennessee, den 15 December 1862. — -— — Vi hafva nu leg t här sedan medlet af September månad, således i 2 månader, afskurna från den öfriga verlden, till och med i afseende å postgången, och reducerade till en proviantering af halfva rationer. Hit kommo vi från Tuscumbia i Alabama, efter en marsch af 160 engelska mil, hela vägen besvärade af guerillas, som i trånga passager, mellan skogiga höjder, fällde en och annan af oss, hvilket isynnerhet gällde bagagevagnarne och eftertruppen, hvars skyldighet fullgjordes turvis af de olika regementena. Visserligen gåfvo vi ock igen, så att mer än en fru vid supten saknade sin man. Ko:t efter det vi lemnat Tuscumbia, levererade general Rosencrans en stor batalj vid Corinth och vann en riktig seger, samt likaledes derefter vid Inka, på vägen mellan Corinth och Tuscumbia. Efter dessa segrar fick generalen befälet öfver Buells trupper i Tennessee och Kentucky, tillsammans 1 å 2 hundratusen man. Det tros nu att vi komma att ligga här i vinter, men om kongressen beslutar beväpna negrerna för gamsonstjenst, så få vi sannolikt marschera igen. För den, som ej allför mycket törstar efter äran, hafva vi varit lyckliga att komma ur alla faror, och likväl hafva vi tagit 17, regemente med 4 belägringskanoner samt en fästning med 10 tusen man och 13 stora kanoner, nemligen vid New Madrid i Missouri. Naturen i Tennessee är vacker. ÖOfverallt under marschen tyckte jag mig gå genom någon: svensk herregårdspark. Husen äro arkitektoniskt uppförda och åkerbruksredskapen i mycket bättre skick än i Alabama. Jag har sett farms här med stallar och redskap nästan som I på en mönsterfarm. Vår lägerplats här ligger invid en fästning, som är under byggnad på. ett högt berg, hvarifrån man Bar den präktigaste utsigt öfver Nashvilles stad med omgifvande skogbeklädda berg. i Den svältkur vi hade att geromgå, under det: våra Kommunikationer voro a!brutna, uppfostrai de oss till djerfva tjufvar, ehuru jag hörde till de! fromma, som ej sjelf stal, men — åt af det stulna. i Om en borgare tittade ut, för att se hvad som gick ? åt hans gris, höna eller ko, fick han afsoldaten ordres att gå till sängs. Olyckligtvis fingo de fattiga häraf lida mine mycket som de rika, och kanske mer; åtminstone inträffar detta under marschar, då efter-1 hängare besöka de små husen, der: de likväl! ofta grepos af guerillas till häst. Understundom ; stulos ting af tvetydig nytta, såsom SE ningar m. m. Vi bo i runda s. k. Sybley-tält, m-d öppning upptill och tältpålen hvilande på en trefot, under hvilken vi göra upp eld. Under regnväder sluta vi till öppningen med en mössa, försedd med nedhängande rep. Vi bruka äfven jernbleckspislar, af samma form som tälten, hyilka ryka mindre än den öppna elden. I skogsmark I kan man sofva utmed stockeldar. Det svåraste i tjensten är att bära rensel. Un-) der sommaren forslas dock våra renslar på trossvagnarne. — I lägret besväras en simpel soldat mycket af råttsällskap. — Lifvet der är för öfrigt ej det angenämaste. Så bedrifves i armån mycket hasardspel efter aflöningsdagarne, dervid många genast spela bort sina pengar och andra röra sig jemt med hundratals dollars. — Hos massan af folket råda mycket mera kryperi och kurtis för de starke, än i den förnäma verden I ör de rika och mäktiga. : Vi hafva här en negeruppassare, som af mig undervisas i läsning, hvari han är mycket ifrig. Han är en pojke om 13 år, bär en secessionistisk I miformsmössa med silfvergalon och piskar med: vegärlighet de andra negrerna.