Aftonbladet – 22 januari 1863, sida 3

kor tror. Hon har ej sagt ett enda ord om sin man eller om sig sjelf, som icke är sannt. Men mr Bartram är en främling för dig, och om du tror att du lättare och sngenämare för dig skall återvinna din helsa under din gamla guvernants vingars skugga än under dia nya svågers beskydd, så kom till mig först, och lita på att min försonliga Norah skall finna sig i förändringen. Jag her köpt mig en liten stuga vid Sharklin, tillräckligt nära till din sy-ter, att I kunnen helsa på hvarandra så ofta I viljen, och på samma gång tillräckligt långt bort att förvissa dig om förminen att kunna vara ensam, när du så önskar, Skicka mig några rader med ja eiler nej innan vi träffas, och jag skall skrifva till Sharklin med nästa post. Ständigt din tillgifna Harriet Garth, Brefvet föll ur Magdalens hand. Tankar, som aldrig förr uppstått i hennes själ, infunno sig nu. Norah, hvars med under en oförtjent olycka hade varit undergifvenhetens mod, Norab, som tåligt underkastat eig sin härda lott, som från början till slut icke tänkt på någon hämnd och icke nedlåtit sig till något bedrägeri: Norah hade uppnått det mål som hennes syster; trots all sin uppfinningsrikhbet, all sin beglutsamhet och all sin djerfhet förfelat. Öppet och aktningsvärdt hade Norah med kärlek på den ena sidan och kärlek på den andra Sidan gift sig med den man, som egde Combe Raven kapitalet, och Magdalens egen plan att återfå det hade banat . väg för den händelse, som fört man och hustiru tilisermans. Då denna öfveryväldigande upptäckts ljus spred sig öfver hennes själ, väcktes den gamla striden till nytt lil, och godt och ondt kämpade änny en gång, om hviiketera som skpulle fö makt öfver henne men nu med förökad styrka; den nya anda, som blifvit inblåst i hennes nya lit, den ädlare känsla som alltmera utvecklat sig med hennes tillväxande tacksamhet för den man,