Sundvallsson som yrkade bifall till förslaget att detta ingen är i lag förment, men skyldighet derföre i lag icke borde stadgas; detta innefattade ett slags förmynderskap å statens sida som ej borde ifrågakomma och ledde endast ti:l ökade sportler för domaren Nhvarjemte dess genomförande skulle möta praktiska svårigheter. Betänkandet återremitterades. Betänkandet n:o 18 invebhåller ett tillstyrkande att ständerna ville besluta, det den borgmästare och räd tillkommande rätt att nämna gode män att förrätta bouppteckning och arfskifte samt derföre uppbära arfvode, måtte försvinna, samt derjemte hbs KE. M. anhålla, att K. M. täcktes vidtaga åtgärder till beredande af ersättning åt vederbörande magistrater för den sportelinkomst de härigenom förlora; samt att K. M. vill till näst sammanträdande ständer aflåta proposition om den förändring i allmän lag, som härföre blefve nödig. Detta föranledde hrr Berggren, Ödmansson, Henschen, Brun, Ekholm, R. Trägårdh och Sandegren att yttra sig. om olämpligheten afrett dylikt aflöningssätt för städernas magistrater. Bifall yrkades af dessa talare till betänkandet. Återremiss yrkades af hr Rydin. Derefter biföllos bankoutskottets betänkande n:r 14, om bildande af ett bibliotek vid Tumba; samma utskotts betänkande n:r 15, om utseende af revisorer för gfanskning af diskontverkets förvaltning, n:ris 16 och 17, om beviljande af diverse pensioner åt åtskilliga f. d. bankens tjenstemän, samt ekonomiutskottets betänkanden n:ris 34 och 35, afstyrkande väckt motion om upphörande af ex peditionslösen, samt anmälan om en i arflednirg af tre stånds beslut förfallen återremiss. Ståndet underrättades om att H. M. konungen bestämt morgondagen, torsdag, kl. 12 middagen till emottagande af ståndets uppvaktning med anledning af den beslutade tacksägelseadressen. Ståndet åtskildes kl. 2 e. m. Bondeståndet. Till ledamöter i opinionsnämnden utsågos: V. talmännen Anders Eriksson, Heurlin, Olaus Eriksson, Holm, Olof Persson, Carl Tholsson, Lekberg, Olof Larsson, Bergström från Östergötlands län, Per Nilsson från Christian stads län, Jöns Andersson och Ola Olsson. Till suppleanter i samma nämd valdes: Nils Magnus Pettersson, Sundgren, Rundbäck och Odelberg. Härefter föredrogs statsutskottets utl åtande n:r 27, afstyrkande K. M:ts proposition om 4 års anstånd för Norbergs jernvägsbolag med inbetalning af kapital och ränta å samma jernvägsbolags af staten erhållna lån. Bergström från Stora Kopparbergs län och Mengel anförde de svårigheter nämnde bolag, såsom det första inom landet, hvilket företagit sig iernvägsanläggning, fått vidkännas. Dennajernväg hade först varit ämnad till hästbana; men sedermera ändrats till lokomotivbäna. Med anledning häraf erfordiades nu för bolaget ett kapital af 103,000 rår för att utbyta de förhästbana afsedda skenorna mot starkare och tyngre sådana. Beviljades det begärda anståndet med lånets inbetalande kunde bolaget åstadkomma den ifrågasatta förändringen, utan att göre nåon DE utskrifning hos aktieegarne, hvilka re; an erlagt 6 gånger så mycket som den första aktieteck ningens belopp. — Beviljades deremot ej de: begärda anståndet, får bolaget de största svårigheter genom att utgifterna för nya rails skol: utgöras samtidigt med låneafbetalninarne, tlläggande Mengel, att man irom ridderskapet och adeln invändt att aktieegarne äro förmögna personer, men att detta är lår gt ifrån sannt, utin att tvärtom många af aktieegarne biott med den största uppoffring förmått utbetala hvad som hittills erfordrats. På grund af dessa bevekande skäl och då ingen förlust för staten kunde uppkomma i händelse man ginge derhän, att bestämma det bolaget skulle betala ränta på den under de ifrågasatta fyra åren anstående amorteringen, yrkade tal. bifall till den longl. propositionen och återremiss på betän kandet. I samma anda yttrade sig: vice talmannen, Rosenberg, Paul Andersson, Odelberg. med hvilka instämde: Olaus Eriksson, Erik Jonsson och Jan Andersson m. fl. För bifall -till betänkandet uppträdde Lars Ersson, Erik Ersson, Östman och Heurlin, hvilka, utan att bestrida hvad andra talare yttrat om de ömmande omständigheterna, likväl för principens och konseqvensens skull ansågö att något anstånd ej borde beviljas, emedan då staten från alla håll öfverhopas med ansökningar om lånebidrag, bör man också se att de stipulerade silkoren efterlefvas. Af sådana skäl hade jemväl ståndet, likasom statsutskottet förut under denna riksdags lopp, afslagit eftergifter å lånen för Cimbritshamns hamnbyggnad och Markaryds församlings kyrkobyggnad. Med dessa talare instämde Söderholtz från Södermanland, äfvensom ett större antal andra le damöter. Efter anställd votering bifölls betänkandet med 53 röster mot 38, hvilka sednare voro för återremiss. För hvad i öfrigt förekom skola vi i morgon 1edogöra. . ftfronelinrmanan 1111 da FR Alldanda I fRlinland