Aftonbladet – 21 januari 1863, sida 3

; UTRIKES. id FINLAND. 11 Helsingfors tidningar innehåller i sin veckot! krönika den 10 dennes bland annat föl-:jande: . -Å De stora landtdagskomitterna, till antalet 1 lika många som Greklands sånggudinnor, . samlas här nu åter, efter njuten julfrid, för 1 attpå fullt allvar vidtaga sina viktiga arbeten. 2 ; Fillochmed de tvenne bland dem, bevillI ningsoch bränvins-komitåerna, hvilka alls 2 icke ännu före jul voro samlade, lära i går t. ha sammankommit. Arbetskraft, redlighet, a I visdom, och snille, önskas åt dem alla i oänd2 ligt mått. — Bankorevisionen pågår, enligt a gammal ordning; den vauliga paraden af t fyra af regeringen valde ståndsrepresentanter saknas icke, och de vanliga middagarne och superna hos hrr bankodirektörer, finanschefer och andra höga herrar saknas icke heller. Med dessa revisioner, liksom med mycket annat, står en ny ordning för uj dörren. — För öfrigt utgöra det nya stats1 lånet och de mörka ryktenat från Tavastethus fortfarande de mest anlitade samtals lämnena för dagen. Hvad de mörka ryk1 jtena angår, så förtjenar det anmärkas, att ide just icke utgöra någonting pytt: i mer -leller mindre bestämda former ha de redan 11 lio å tjugu års tid fladdrat omkring hvaroch ens öron. — Inom vår inhemska tid. ningsverld tyckes den goda julfreden recan vara bruten. Krig och örlig begynna. — 1 Främst ibland de krigförande går naturligtvis den yngste ledamoten af pressen XHelI singin Uutiset?. Det nya bladet har ansett I för sin ligt att skapa någonting nytt till fäderneslandets båtnad, och som det ej funInit på någon bättre -id, så gör det 4till sin jstrafvare att skapa — partier! Hittills HH har det väl ansett-, att en så stor enighet ; som möjligt vore det bästa mål, hvartill Iman under nuvarande förhållanden i Finland borde sträfva. Men Uutiset4 har sin lepenåsigt: den tyckes mena att, om icke tillräckligt stora meningsskiljaktigheter förefinnas, så måste sådana skapas, endast för tatt landet icke må undvara den lyckan att ega partier och — partichefer, förstås. Det är i fennomanins namn det nya bladet talar, men känna vi den gamla, ärliga fennomanin riktigt, så skall den ganska snart desavouera sin nye Iearus och stämpla dess paj friotism såsom en afart, åt hvilken lämpligen kan gifvas namnet: monomani.? ENGLAND. Sir Charles Wood, minister för Indien och parlamentsledamot för Halifax, aflade för några dagar sedan den vanliga redoJ; örelsen för sina valmän. Rörande ministårens utrikes politik hade han naturligtvis föga nytt att meddela. Denna politik, anmärkte : han, har landets. nästan enhälliga bifall för eig och kan betecknas såsom en nonvinterventionsoch fredspolitik. Vi ha sympatliserat med alla för sjelfständighet och sjelfregering kämpande nationer, var mast med italienarne, men regerirgen har ansett det vara sin pligt att icke draga svärdet. I Amerika tyckes ingendera af de krigförande göra några stora framsteg, och efter ett och halft ärs krig stå båda ungefär såsom i början. trån Lancashire-temat öfvergick sir Charles till sitt eget område, Indien, och yttrade: För ungefär 10 år sedan ingick jag, i Indiens förvaltning och hade knappt blifvit utnämnd till president för kontroll-byrån, förr än bomullsfrägan fö rekom inför mig. Jag rådgjorde då med lord Hardinge, som genast insåg att frågan helt enkelt handlade om priset samt att ryoten skulle kunna plantera huru stor qvantitet bomull som helst i Indien, om man blott lagade så att det blefve lönande för honom. Allt hyad jag sedermera hört och sett styrker mig i min mening. Men fabrikanterna ville ej betala det pris som erfordrades för alt göra arbetet lönande och regeringen afstod från produktionen; emedan det icke kunde vera en regetingsuppgift att med förlust odla bomull samt emedan, för det andra, odlingar, företagna af regeringen, al: drig kunna bli billiga, om de också bli: goda. Man har nu föreslagit att frigöra all i. till bomullsodling begagnad mark från! rundskatt, men hälften af de indiska inI I i t omsterna härflyter från grundskatten, och jag kan aldrig godkänna en sådan åtgärd. Hvad de allmänna arbetena i Irdien beträffar, eå gå de förundransvärdt raskt framåt, och vi ha allt skäl att tro, att när nästa bomullsskörd är färdig, skola åtminstone två hufvudvägsr till dess fortskaffande vara fullbordade. Af den ringa indiska inkomsten kommer i år icke mind:e än 12 millioner att användas på allmänna arbeten. i TYSKLAND. I Preussen. Deputeradekammaren valde den 15 dennes sina presidenter och utskottsordförande. Till president utsågs åter hr Grabow, till vicepresidenter Behrend och v. Dockum-Dolffs. Samma dag inlemnades till deputeradekammzaren några och tjugo nya! bifallsoch tacksemhetsadreeser, från olika delar af preussiska monarkien, försedda med , öfver 30,000 underskrifter. Det tal, hvarmed Grabow öpprade kammarens första möte, och hvaruti han oförbehållsamt för-. klarade den nuvarande regeriogen vara en: olaglig, har föranleåt den officiella statstid-! ningen att beklaga sig öfver deputeradekammarens oförsonlighet?, hvarjemte den till! kännagifver, att regeringen icke hade en: aning om att ett sådant tel-skulle blifva: hållet vid en sammankomst, som annars lägar egnas åt formella göromål; i annat: ell -ekulle Tegeringens representanter, mini;: strarne, säkerligen icke underlåtit att vara !: bärvarande och inlagt protest mot presidenter Grabows uppträdande. h Herrebuset har äfven aammanträdt. Pet första mötet öppnades af presidenten med : ett tal, hvari han förklarade att den närvaande tiden var högst allvarsam i följd af det folaktiga cottt huse. å An Bola hos 4 oc