Aftonbladet – 21 januari 1863, sida 3

villige inom representationen och pressen på hjertat att, enligt hvad riddaren sans peur et sans reproche för statens utländska skuld sättning, och för ty åtföljande högre skatter, i Göteborgs Handelstidning påstått och ännu påstår, efter sedmaste skämtsamma lilla indirekta tillrättavisning, hvilken eljest alla, om ock med mera inskränkt? hufvud utrustade, förstått; det är väl värdt att taga fasta på detta den erkände auktoritetens medgilvande, alt hvarje riksdaler, som nu nödigteller onödigtvis tages ur det skattdragande folkets fickor, beröfvar detsamma en förmögenhet, som om 400 år skulle utgöra 13,254 miliioner rdr (säger 13,254,000,000 rdr), och om 1000 år sannolikt mäste räknas i decilliontal, ehuru det är onödigt nu: göra sig besvär dermed. Allt detta af en enda riksöaler, hvilka ofantliga summor skola då accumuleras af 10, 100 eller 1000 rdr! ÅA det skattdragande folkets vägnar äro vi så glada åt detta, tvifvelsutan god frukt bä-! rande erkännande, som ej såsom förhastadt. återtagits, utan äfven efter vederläggning på. det oförskräcktaste vidhållits, att vi gerna erkänna oss hafva haft orätt, och gerna påtaga oss nägon ny eller gammal blunder, om än dertill så oskyldiga som helst. Man kan ponera hvilka rimliga eller-orimliga grunder som helst, och sedan efter dessa runder uppgöra en beräkning i hvilken intet fel kan visas. Vi hatva ej ansett det! löna mödan att till siffran genomgå räknin: gen, om än vi känna oss kompetenta dertill; vi ansågo den nemligen hvila på en falsk grund och resultatet ramla med denna. I Då sådant ej medgifves, får den, såsom sagdt, för oss gerna qvarstå; i så fall skulle ock den lysande tillämpning vi förra gången tilläto oss vara riktig. Den tänkande, finner ändock af det anf rda, huruvida det. i allnänvhet, i stort och i längden samt utan nödfall, blifver för de skattdragande bätire att bygga jernvägar med lån af utländska penningar till så dryg ränta som hittills (det! är vid annat tillfälle visadt att 1858 års jernvägslån kostar öfver 6 procent om året under 40 år, och att, då amorteringen frånräknas, räntan utgör 5, procent), än att bygga jernvägarne, om ock något långsammare, utan lån. Ty under det de mångaj olika på hvarandra följande och hvarandra aflösande, större och mindre, allmänna och enskilda företagen och sysselsättningarne hvar för sig och ömsom lemna dels vida större, dels vida mindre afkastning, delsingen sådan eller förlust, växer summan af de-! larnes behållna värden eller nationalkapitalet i dess helhet på långt när icke i den. starka progressionen af 5V, procent ränta på ränta, ännu mindre af 6 procent ränta på ränta. Man skall vara mycket blind för att! tro sådant hafva varit fallet hittills, och? mycket sangvinisk för att tro sådant komma! att inträffa hädanefter. Huru rikt skulle i så fall landet vara 1000 år häretter, och, huru fattigt skulle det varit 1000 år tillbaka? Med huru mycke: skulle, under sådan förutsättning, nationalförmögenheten i ökas från år 863 till år 2863? Eller, föratt. taga kortare tid med dylik beräkning, endast 160 är framåt och 100 år tilibaka, skulle) nationalkapitalet år 1963 vara mer än 115,000 ; gånger så sfort com år 1763, och då skulle; det varit 115,000 gånger så stort som 200, år der förut, eller år 1563, 0. 8. v. Det: finnes intet säkert medel för individen att blifva brådrik; för nationen är omöjligt att blifva det, icke så att blifva brådfattig; men arbetsamhet, sparsamhet och fredens välsig-: nelser göra den säkert och långsamt rik. Vill för öfrigt författaren i Handelstidningen, med nationalförmögenhetens verkliga : tillväxt såsom norm, söka så noga som möjligt göra sig reda för åreprocenten dervid och efter densamma med ränta på ränta till !, den i ena fallet supponerade lånetidens slut 4 hopräkna: å ena sidan de erforderliga skattebidragen, i den mån de utgå för att bygga. jernvägarne utan lån; å andra sidan de er-. forderliga skattebidragen, i den mån de af1, sättas för återbetalningen, då samma jern-. vägar byggas med iån, skall han, om än icke med tillfredsställelse, finna bekräftadt vårt påstående, att det blifver nationen dyrare — ehvad endast kapitxlet eller både kapital och ränta afses — oci alltså är misshushållnin; att bygga jernvigarne med lån hellre än utan lån. Med sådan räkning finnes, att i stället för att på 51 eller 52 är erhålla 64 millioner rdr såsom öfverskott till fördel för jernvägarnes byggande med lån, skall tvärtom på samma tid uppkomma betydl:gt större summa såsom förlust med lån, eller såsom besparing utan lån. Iar landet råd att bygga jernvägarne utan lån, så bör det ej bygga dem med lån; men har landet ej råd att bygga jernvägarne utan lån, så har det ännu mindre råd att bygga dem med lån, M Odelsthinget har förehaft lagförslaget om