Aftonbladet – 21 januari 1863, sida 3

DAGENS PLENA. Ridderskapot och adeln. Sedan K. Maj:ts svar på rikets ständers skrifvelse om de vid denna riksdag beslutade grundlagsförändringar blifvit uppläst och till expeditionsutskottat för iakktagande vid uppsättandet af det-blifvande riksåagsbeslutet remitteradt, företogs val till den i grundlagen föreskrifna opinionsnämnd. Valet, som upptog större delen af plenum, utföll sålunda, att till ledamöter utsågos: grefvarne G. F. Liljencrants, J. E. Hamilion och C. J: Bonde, frih. 3. Leijonhufvud, grefve C. G. Merner, hr RB. T. Cedeeschiöld, friherrarne C. G: af Ugglas och G. Peijron, hrr G. W. v. Francken, .J. O. Gripensvärd, 5. D. K. Olivecrona och P. v: Möter. Till suppleanter valdes: friherrarne G. Åkerhjelm, J. v. Schwerin, R. Cederstr-m samt hr Fv, Strokirch. Statsutskottets utlåtande n:o 29, angående riktningen af södra stambanan, samt anvisandet af en förskottssumma af två millioner riksdaler til arbetenas fortskyndande under år 1863, förgåogs punktvis och bifölls utan diskussion. . Likaledes biföllos lagutskottets betörskanden n:s 16 och 17, tillstyrkanide upphörnndet af den s. k. fattigprocentens utgående rån sterbhus och afstyrkande väckt motion tm föreskrift att arfskiften skola inom viss tid till domstol ingifvas. Samma: utskotts betänkande n:o 18, tilistyrkande det rikets ständer måtte uti underdånig skrifvelse ull Kongl Maj:t, — med tillkännagitvande, det rikets ständer för sin del anse den borgmästare och råd nu tillkommande rätt, att, när ej annarlanda stadgadt är, nämna gode män att förrätta bouppteckning och arfskifte samt derför appbära vist arfvode, böra försvinna, — i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder till beredande af ersättning åt vederbörande städers magistrater för den sportelinkomst, de genom en sådan anordning kuuna förlora, äfvensom att Kongl. Maj:t täcktes till rikets näst sammanträdande ständer. framställa nådig. proposition om den förändring i allmän lag, som för omförmiilde ändam51 varder nödig, uppväckte någon diskussion, årefve CO. OC. Mö ner ansäg den nu för städerna gällande ordningen bättre och att genom förslagets antagande oreda skulle uppkomma. Trodde äfven att man möjligen så kunde tyda den unferdåniga skrifvelsens ordalag, att statsanslig ön sportelersättningen åsyftades, och anhöll om afslag. Gtetve E. Sparre försvarade deremot betänkanlet, som icke ovilkorligen förutsatte anspråk på några stalsmedel. Det berodde ju på städerna, m sicifra aflöna sina embetsmän, att anordna sätltningsmedlen och här vore blott fråga om tt K; Maj:t skulle anbefalla anordningar) denna iktning. Om ordningen i städerna vore bättre, unde vara skäl att införa den för hela landet, nen har man för adel och prester samt landspygden ansett sig. böra bibehålla rätten att sjelfve use boupptecknipgsmin, vore det billigt att stä