Aftonbladet – 20 januari 1863, sida 3

N:r 52. I anledning af Matts Perssons från Stockholms län motion, dels om ansvaärsbestämmelser för underlåtenhet att nattetid å fartyg, som ligger till ankars, hafva lanterna, dels om styrnipg och manövrering till. undvikande af ombordläggning, samt dels att hvarje fartygsLefslhafvare mä vid vite åläggas bafva ombord förfat.ningar, tillstyrker utskottet, rörande första punkten i motionen, altrikets ständer måtte i underdånig skrifvelse till K. M:tanhålla, det K. M:t täcktes utfärda en förordning, hvarigenom stadgas att den fartygsbefälbafvare, som underlåter att ställa sig till efterrättelse de i komgl. förordningen den 1 Dec. 1858 meddelade föreskrifter rörande signalering ombord rattetid medelst lanternor, skall för hvarje gång alvara förfallen till 50 rdr rmt vitesbot, styrker bifall till hvad i motionen i öfrig vit framstäldt. N:r 5. Afstyrker en af hr Wallenberg väckt motion Som ändring i gällande föreskri ; rande skyldighet ör ångfartyg alt taga lots, äfvensom ändring i lototaxan. Se i LÖRDAGENS AFTONPLENUM. Bondostärdot. Föredragningen af statsutskotte!s utlåtande n:r 21, med anledning af 1E60 och 1001 års st revisorers granskningsbertttelser, forusttles ech afslutader. Vidare biföllos samma utskotts betänkande! N:r 23. Tillstyrkande väckt motion om ut delande inom riksståuden af komiterades för bankväsendet den 30 Juni 1860 afgilna betänkande; N:r 4. Afstyrkande af riksdagsfullmiktigen Mengel afgilfven motion om anslag af 12 000 rår till ersättande af utgifterna för undersökningen angående den tilltänkta Nynäsbanan; N:r 25. Tilistyrkande afskrifning af äldre undsättningslån inom Westerbottens och Norsbottena län; N:r 26. Afstyrkande motion om räntefritt å ligt lånebidreg af 20.000 rår till Westerbotuens Jin i och för Jandtmäteriarfvoden vid laga skiften; N:r 23. Tillstyrkande E. M:ts proposition om upphörande af Stadeoch Brunnshausertellen. memaVidare förekom konstiturionsutskottets rial n:r 5, med tilikännagitvande ati utskott genom votering afstyrkt frågan om tillsättandet af ett särskilt utskott vid denna riksdag, i och för behandling af till undervisningsväsendet hörande ärenden. Sven Rosenberg beklagade att majoriteten inom utskottet icke bättre salt sig in i den vigtig frågan om skolundervisningen, än att den kunnat afstyrka tillsättandet af ew utskott för densammas behandling, och hemstöllde att ståndet måtte visa sig hafva från en annan synpunkt är utskottsmajoriteten betraktat denna sak genom att nu med ogillande lägga memorialet till handlingarne. Häri instämde ett betydligt antal ledamöter; men efter det talmannen upplyst att Smemorialet icke föranledde någon annan sti gård än att läggas till kandlingernet, bef samma syftning framstiilda propositionen bi I ålunda lagat till handicts beslut något ogifallen, och memonidlet ilingarne utan att i stön lande uttryck ingick. Vi gå nu att i korthet redogöra för den disi kussion som statsutskottets ofvannimde utlåtanide nr 21 i nägra punkter föranledde: I I 8 fö, med anledning uf 1261 års revisorers j anmärkningar öfver veterinärinrättningen i Stock 2 hafva revisore i : j j vet inrättning ett fnllständigt ora påpekat den omstävdigheten att skap fattas, hvarigenom eleverna 4 i tilfälle aut praktiskt inhämta nadervisning 3 ylika dju:s behandling under olika sjukdomsf 4 förhallanden Af denna anlednirg hafva revisorerna hemstiällt om byggandet afvit sta!l för Y j j j paritet af ett mindr il dyp, hvarjemte revisorerna anseit et att inrättningen måne få disoch ciever derigenom s i ra lära aktige, då denne beger sig ut på resor vudstadens grannskap, i och för behandling af sjuka kreatur. Statsutskoitsts utlåtande med anledniny iyder sålunda: att vil revisorernas ifrås rande förslag icke mål fästas någat ofseende. En stor del af ståndets ledamöter yt denna friga och witryckte alla å utskottet 1 detta fall utlåtit sig på ett emot hvad man haft skäl att vänta veterinärväsendets bättre ordnande ändt och länge omtaladt bebof och a med anledning deraf äfven vid Lörjat att med mera intresse än förut orshulda veterinärväsendet. Några utskotsledamöter sökte fö tand t på den grund, att niskotiet bet att på grund af rev nas ekningar framkomma med nigot förslag i ämnet, och att detsamma ansett så mycket mindre skäligt afgifva något annat yttrande, det vart ot skottet bekant ait ekonomiut d anledsouet nins af väckt motion, tillstyrkt stin a At ingå till Kongl. Maj:t med en skrifvelse om veterinärväsendets förbättrande och att ständerna samma förslag bifallit. Emellertid kande dessa ledamöter i hkhet med de hvilka uppträdt emot utlåtandet ej förneka att ordalagen i detsamma voro illa valda och särdeles olämpliga Resultatet blef att punkten med ogillande iades till handlingarna. 8 17 innehåller af revisorerna gjord ningar deröfver, att för rese: och t kostnader nibetalts af krigskollegium mars 837 rår 91 öre till åtskilliga kri damöter, hvilka i Landskrona sammant under: ing. med antedning af några anitleristers vägran att iakttaga inställelse vid en bibelförklaring, samt vidare att till föltläkaren A. Ps Almqvist utgifvits ett belopp af 538 rår reseoch traktamentsersättning i och för inställeise vid en generalmönstiing med Jemuands hästjägarekår ä Frösön. Krigskoltegium har i detta fall anfört till site försvar att kongl. befyen den 8 December 19 och 27 April 1833 berättiga auditeren och officeerare vid Wendes artilleriregemenie till resceriuning då de beordras till krigsväiter i Landskrona; äfvensom att Kongl. Ma bef den 18 December 1813 föreskrifver att fällikare skola bevista de generalmönstringar som med regeenten inom fältläkarens distr hl föret m agas Oc för dylika resor åtnjuta ersttning. Utskouet har i denna punkt förklarat sig finna fö wafuppmärksamhet hvad revisorerna anfört; n slutligen angett den gjorda framställningen kunna till någon åtgärd trån rikets ständers sida föranleda. C. J. Svenssea och C. A. Lar:son u detta ntlätande och ansägo det revise märkning bort till någon utskottets åtgärd avleda, och om möjögt staten befsins från så diyga utgifter som de ofvan avmäksa, hvi genom eu klokare sätt att gå tillväga nl icke erfordrats. Anmiärkande arne der det besynnerliga förhållandet att en fi skall, såsom fallet varit med otvannä qvist, behöfva resa. tillsammans ech åter: väg, 142 mil blo och bart för utt Levista on generalmönstring Ma TS Pn