tral analysens historia, huru den utbildat sig utaf observationer på spectra af solljus och artificielt ljus, omnämnde huru man sökt förklara de svarta linierna i solspectrum, men att detta ej lyckats förr än man närmare studeråt de färgade linier, som uppkomma när metallföreningar bringas in itågon artificiell låga och spectrum deraf sedermpra obsetvetäs. Genom att studera allä möjliga substanser på detta sätt hade man kommit att noga känna hvar de linier voro belägna i spectrum, gom motsvara hvarje känd imeläll, och dessa liniet visade sig ätven när oändl gt små qvöntiteter bringås in i lågan, Detinå utomordentliga finhet och Skärpa hade haft till resultat. att redan tre nya metaller: Cesium, Rubidium och Thallium blifvit så upptäckte, ty man hade observerat linier, som ej motsvarade någon bekant metall, och derig:nom häde man blifvit ledd till att närmare undersöka de substanser der sådant visatle sig; — Rörande spektrel-analysens användande till undersökLing af solens atmosfer,omnämnde talaren det faktum, att dessa färgade strimmor i artificiella lågors spectra blifva mörka, om der bakom finnes en starkare ljuskälla. Derigenom leddes man till det a tegandet, att de sverta linierna i spectrum härrörde af eådana ämnen, som i artificiella lågors epectra frambrioga färgade linier på motsvarande ställen. Genom en sådan jemförelse hade man funnit i sol atmosferen jern, koppar, zink, kalium, natrium, kalcium m. fl., men ick guld, silver, tenn, bly m. fl. Slutligen redogjorde talaren för de nya åsigter om solens natur, som på grund deraf utbildat sig, framhållande särskilt den stora bitydelse: i npaturfilosofiskt afseende dessa upptäckter bade, i det genom dem vårt planetsystems materiella kemiska enhet blifvit ådagslegd. Prof. Schönbein hade upptäckt att vid hvarje förbrännivg och vid atdunstning af vatten öfverföras små qvantiteter qväfve till salpetersyrlighet och ammoniak, och redogjorde talaren med anledning häraf för växternas lifsprocess och för de ämnen, ur hvilka växterna hemta de grundämnen, hvaraf deras olika delar bestå. Betydelsen af prof. Schönbeins upptäckt låge deri, att, lå det just är ur ammoniak och salpetergra växterna hemta det för dem nödväniga qväfvet, så vore alltså nu en ny ständig källa för dessa ämnen upptäckt — en källa, alld. les oberoende af den förruttnelseprocess utaf djurämnen, hvilken likaledes ir en källa för samma ämnen. Med skäl kallar Liebig denna uppläckt I Ösningen af ett utaf naturens största under, vilken han ansett såsom en himlens skänk tt halva fått upplefva. — Den sedvanliga nordiska festen kowmer att af Upsala studertkår firas den 20 Januari. ) —— —pt