Aftonbladet – 15 januari 1863, sida 3

denna fråga enhälligt eller af de flesta rösterna med nej, blifva högsta domstolens samtliga ledamöter bibehållns. Besvaras den åter med ja, uppgör hvar och en af nämnden en sluten lista på lem af högsta domstolens ledamöter, flera eller färre, som han anser böra entledigar. De tre bland dessa, som då fått det största antal röster emot sig, ställas hvar efter annan under ny omröstning, hvarvid två tredjedelar af rösterna fordras. emot den eller dem, som skola anses vara från riksdagens förtroende uteslutna; och förhålles derefter såsom i regeringsformens 103 S vidare föreskrifves. s 70. Lagtima riksdag skall hvart tredje år förordna sex för kunskaper och lärdom kände män att, jemte justitieombudsmannen, som bland dem förer ordet, utöfva vård öfver tryckfriheten: Dessa komiterade, af hvilka två, utom justitieombudsmannen, skola vara Jagfarne, väljas mes delst omröstning genom 24 valmän, deraf hvardera kammaren inom sig utser 12. Afgår mellan riksdågarne någon bland komiterade, välja de öfriga till det lediga rummet en bebörig man. s 71. Hvarje lagtima riksdag skall genom 48 valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser 2, välja fullmäktige att, jemlikt särskilda reglementen, riksbankens och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta. Dessa fullmäktige skola i hvartdera verket vara sju; egande ordföranden afgörande röst, derest i frågor, som hos fullmäktige komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika. Valen ske medelst slutna sedlar sålunda, att för hvartdera verket först utses den, som bland fullmäktige skall blifva ordförande, och sedan då öfrige sex; tillkommande fullmäktige för hvartt dera verket att sjelfva bland sig välja en viee ordförande, att föra ordet när hinder för ordfös randen inträffar, S 72. Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af 12 för hvart år, hvilka till halfva antalet af hvardera kammaren utses, att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets, riksbankens och riksäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning varje revision skall omfatta ett års afslutade räkenskaper. Revisionsfärrattningen tager årlisn sin början den 15 Augusti eller, om helgda; å inträffar, dagen derefter och skall inom tv månaders tid vara fullbordad. Revisorerna välja sjelfva inom sig ordförande, hvilken eger afgörande röst, derest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika. De anmärkningar, som revisorerna finna sig befogade att i sin berättelse till riksdagen framställa, skola, sedan förklarihgar deröfver inkommit, af nästföljande lagtima riksdag öfverlemnas till vederbörande utskotts granskning och vidare betiandling: S373. såmma gång och på lika sätt, som fullmäktige och revisorer enligt föregående två S utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för dem, träda i deras ställen, nemligen för fullmäktige i riksbanken tre, för fullmäktige i riksgäldskontoret likaledes tre :och för hvarje års revisorer sex. S 74. Riksdagens nämnder och valmän utse sjelfva inom sie ordförande. å s 75. Vid alla val iakttages, att namnsedlarne, såframt de skola blifva gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas namn, som från oriktighet i anseende till. deras antal. Mellan personer, som vid val undfätt lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras, S 76. Vid justering kan ett beslut ej ändras, men väl må sådana tillägg göras, hvarigenom för ändring i beslutet uppkommer. Ur protokoll må vid justeringen, med kammarens bifall och den talandes begifvande, uteslutas dennes uttryck och äfven öfverläggning, som deraf följt; dock kunna ej sådana uttryck uteslutas, på hvilka beslutet tydligen sig grundar. 77. Riksdagsman, som varit frånvarande dk något beslut fattats inom den kammare han tillhörer, skall ega att derefter till protokollet anmäla, det han ej i berörde beslut deltagit, men icke hafva makt att tala å deras beslut, som dervid närvarit. s 78. De Trementariska föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen hos kamrarne och utskotten anses till iakttagande jemte grundlagarne nödiga, eger riksdagen, eller i ämne, som angår kammare enskildt, entia kammare att fastställa. Ej må något deri införas, som mot grandlag eller annan gällande lag strider. Meddelande af riksdagens beslut. .S 79. De framställningar till konungen, hvilka riksdagen beslutar, skola, äfvensom svaren på hans till riksdagen aflåtna förslag, genom skrifvelser till konungen aflemnas. :onungens propositioner i frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande af grundlag skola riksdagens svar, derest beslutet innefattar bifall till konungens förslag, på rikssalen å däg, som ko. Hlgen utsätter, öfverlemnas. 5 80, I mål, som blifvit af ständigt elleri dess ställe särskildt tillsatt utskott handlagda, skola de från riksdagen utgående skrifveiser uppsättas och expedieras af kanslist hos det utskott, som rendet beredt. Uppsättandet och expedierandet af anårs för bägge kamrarne gemensamma skrifvelser, äfvenfom af riksdagsbeslutet, besörjes genom ett sär skildt riksdagens kansli under inseende af 2 inom första och 2 inom andra kammaren dertill utsedda ledamöter, hvilka jemväl, tillika med kamrarnes talmän och vice talmän, tillkommer att utse och förordna de tjenstemän, som riksdagen. sg dj derta Maneli efforderliga. kd j må expedition öfver något riksdsecens be. slut utgå förr än den blifvit aför kamrarne ja sterad. Riksdagsbeslutet skall af riksdagens ledamöter underskrifvag. Öfrige frän ri sdagen utgående expeditioner noderiecknas endast af talmännen. s 81; De allmänna stadgar och förordningar, älka konarigen och fikedagen gemensamt beslutit; skola endast i konungens namn och med less underskrift utfärdas. 8 82. De i kamrarne förda protokolloch öfriga iksdagshandlingar skola på statens bekostnad, 3 tidigt ske kan, af trycket utgifvas, de sednare ullständigt och protokollen i den mån kamrarne war för sig förordna. Förslag tillFörändringar I Regeringsformen