Aftonbladet – 13 januari 1863, sida 3

och i jemförelse med kreolerna föga aktade A racen kuanat uppsvinga sig till regent i Montezvihas gamla rike är desto möravär i digare, som han var född i fattigdom och i okunnighet, samt aldrig betrådt ton mil ra banan, som i Mexiko hitintills varit den enda väg till utmärkelse och inflytande. fan är den förste civilperson, som beklädt den mexikanska presidentstolen. Juarez är född jår 1807 i on vid fxtlan belägen by, som nu efter honow kallas Villa Juarez, Uppvext :i de torfiigaste förhållanden, blef han som gosse betjent i en rik fami!j, som, då hans stora anl:g för studier visade sig, förskaffade henom tillfälle att bivista skolan och universitetet, Vid hvilket han egnade sig åt i historiska och juridiska etudier. Han blef derefter advokat och erhöll enart så stort namn för skicklighet och redbarbet, a than från fredsdomare u.psteg till president i öfverdomstolen i Oaxaca och valdes till medlem af lagstiftande församlingen, der han blef cn energisk ledare af det Liberala partiet, som sträfvar at bräcka prestmakten, förstöra röfvarväsendet och införa ordning i landet. Da det olyckliga kriget af 1846 utröt med Förenta Stuterna och medel saknades till nationalarmåns utrustande, var det Juar.z, som vågade föreslå ett lägga skatt på det hitintills skattefria, i rikedomar frossande presterskapet.. Från detta ögonblick var presterskapet hans afsvurna fiende. Från 1848 till 1852 fungerade Juarez :åsom guvernör I sin födelsestat Oaxaca, blef år 1853, då den reaktionäre Santa Ana tillvällade eg presidenturen, drifven i landsflykt, anslöt sig år 1855 till indiangeneraien Alvarez, son tapit till vapen mot Santa Ana och prestpartiet, samt offentliggjorde såsom justitieminister under Aivarez presidentur en djerf, men af behotvet påkallad leg, som beröfvade presterskapet och armån alla deras privilegier. När Alvarez år 1855 drog sig tillbaka och etterträddes af general Comonfort, utnämndes Juarez till president vi förbundsrepublike s högsta domstol. Mot Comonfort uppställd2 prestpertiet en motpresident i den för sion grymhet beryktade general Zuloaga, hvilken fick den ölver sina beröfvade privilegier förbittrage hären på sin sida och lyckades bemäktiga sig makten. Comoniort lemnade landet. Evligtrepublikens konstitution var Juarez nu rätt mälig president, och stödd på det liberala partiet, som innehade: kustlandet och den vigtiga staden Vera Cruz, fortsatte Juarez kampen såväl mot Zuloaga som mot dennes efterträdare Miramon, tills han efter flera blodiga drabbningar slutligen bemäktigade sig landets hufvudsted år 1860. Han blef då erkänd af alla främmande mekter.; At Förenta Staternas regering var han redun förut erkänd eom rättmätig president. 5edan hen kommi: i obestridd besittning ef makten foörisette han sin lefnadsuppgift att krossa prestväldet. Han förvisade ur landet de upproriska prelaterna, samt påfliga munen och spanska gesantiten Pacheco, som konspirerade till deras förmån; fulländade slutligen kyrkogodsens indragning och försilining, och vidiog kraftfolla åtgärder till finansernas ordnande, röfvarväsendets utraotande och folkundervisningens upphjelpsnde. På denna punkt stod faken, då Miramon och de fördrifna preiaterna, som tagit sin tliflykt till Paris, lyckades förmå Napoleon HI till den expedition mot Mexiko, som kostar Frankrike så mycket blod och pennin ts ———— REA