Aftonbladet – 9 januari 1863, sida 2

Reformen i de italionska undervisningsverkon. Härom meddelas i ett tyskt blad följande: Under kultusministern Matteuccis ordfövandeskap höllos nyligen i Florens konfeonser, i hvilka Italiens utmärktaste män, bland andra Capponi, Ridolfi och Lambruschini deltogo. I främsta rummet utgjorde sekundärskolorna, motsvarande våra gymnasier och realskolor, föremål för en allsidig och djupgående undersökning. Och ministerna, hvilken ej är någon vän af dröjsmål och uppskof, hr velat omedelbart sammanfatta konferensens besluti ett lagförslag... Sekundärskolorna befinna sig i Italien på en om möjligt ännu lägre ståndpunkt än universiteterna. De voro en nagel i ögat på de föregående regeringarne, hvilka hade sina goda skäl att frukta uppkomsten af en bildad medelklass. De religiösa korporationerna, svm hade bemäktigat sig ungdomens undervisning, till föga fromma för denna, måste aflägenas, och ersättas genom andra ändamålsenligare lärarekrefter. Frågan var med ctt ord att ge en ny form åt hela undervisningsväsendet och framförallt att bilda are. Uti reorganiserandet af den andliga stridsbär, hvarnppå det pånyttlödda Italiens framtid beror, söker Matteucci bereda egitt namn en minnesstod; och detta skall utan tvifvel lyckas honom, då han understödes at god vilja i förening med insigter. Hvad den högre eller universitetsundervisningen angår, så har Matteucci sökt sammansmälta de tvenne olika systemerna, det franska och det tyska, hvilka båda han i grund känner, och sålunda åstadkomma en organisation, som med full rätt kan få namn af italiensk. Hvarken så centraliseradt som i Frankrike eller så splittradt som i Tyskland går detta förslag ut på att likväl utan att förstelna i systematisk stränghet, låta auktoritet och frihet, administration och vettenskap, det nya rikets enhet och ett behörigt afseende på provinsiella egendomligheter gå hand i hand med hvarandra på ett harmoniskt sätt. I det numera af de båda kamrarne antagna lagförslaget har Matteucci upptagit de väsendtliga beståndsdelarne af sin för några år sedan framlagda plan rörande den högre undervisningen, äfvensom han med pairlamentets bemyndigande och med biträde af en komitå bragt till stånd en stadga för universitelerna. Enligt denna kommer Italien hädanefter att ega sex universiteter af första klassen, nemligen i Turin, Pavia, Bologna, Pisa, Neapel och Palermo; och sju af andra klassen: i Genua, Cagliari, Parma, Modena, Siena, Cattania och Messina. Dessuton komma några högskolor att ega bestånd. Uti alla införes bruket af privatdocenter; en inslitution, som åt de tyska universiteterna gifver så raycket lif och glans. Den icke officielle cger rätt — dock under vilkor att han innear nödiga bevis om sin skicklighet — att